Karolinska Institutet

16/06/2026

Kvinnor säger oftare att de sovit dåligt, men objektiva mätningar visar att de faktiskt sover bättre än män. Hur går det ihop? Forskare vid Karolinska Institutet har hittat en möjlig förklaring till denna paradox.

I en ny studie fick 238 kvinnor och 238 män mäta sin sömn hemma under en natt med polysomnografi, en metod som registrerar hjärnaktivitet, andning och rörelser. Morgonen efter skattade deltagarna sin sömnkvalitet. 🌙😴🛌

Kvinnorna hade i genomsnitt färre uppvaknanden, längre total sömntid, högre sömneffektivitet och mer djupsömn. Ändå upplevde de att de sovit sämre än männen. 😩

Männen underskattade hur många gånger de varit vakna under natten och hade i genomsnitt kortare vaken tid vid varje uppvaknande.

– Våra resultat tyder på att mäns mer positiva bild av sin sömn delvis kan bero på att de inte uppfattar eller minns korta uppvaknanden under natten lika bra som kvinnor, säger Torbjörn Åkerstedt, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Studien har publicerats i tidskriften Sleep Advances.

Läs hela nyhetsartikeln på ki.se: https://nyheter.ki.se/kvinnor-sover-battre-an-man-men-upplever-motsatsen

12/06/2026

Kan äppelcidervinäger hjälpa dig att gå ner i vikt? Det är ett råd som har cirkulerat i årtionden. Men vad säger forskningen egentligen?

Liisa Tolvanen är legitimerad dietist med specialisering inom obesitas, anknuten forskare vid Karolinska Institutet. Hon förklarar varför det ofta är svårare att behålla en viktnedgång än att gå ner i vikt från början, och vad forskningen säger om både jojobantning och olika metoder som påstås hjälpa vid viktminskning.

Hon lyfter också nyare forskning som tyder på att viktminskning kan ge positiva hälsoeffekter även för personer som senare går upp en del av vikten igen.

– Det enda som hjälper för att gå ner i vikt är att hitta ett hållbart sätt att äta mindre energi än vad man förbrukar, säger Liisa Tolvanen.

🎧 I ett nytt avsnitt av Medicinvetarna berättar hon mer om äppelcidervinäger, jojobantning och vägen till hållbar viktminskning. Lyssna på avsnittet: https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/kortison-ravgift-eller-mirakelmedicin-medicinvetarna-199 -1

09/06/2026

Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen, enligt en ny studie där forskare har kopplat barns rörelsemönster till väder. ☔☁️☀️

Totalt ingick över 3 300 barn i åldern tre till fem år från förskolor i Stockholmsområdet. Barnens fysiska aktivitet mättes med accelerometrar, en elektronisk sensor som mäter ett objekts hastighetsförändring, som bars på handleden, samtidigt som forskarna använde dagliga väderdata från SMHI. 🚸

– Vi ser att väderförhållanden i vardagen hänger tydligt ihop med hur barnens tid fördelas mellan rörelse och stillasittande, säger säger Pablo Campos‑Garzón, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Resultaten visar att:

➡️ Barnen rörde sig mest under soliga och varma dagar.

➡️ När vädret i stället var kallt och molnigt hade barnen i genomsnitt omkring 15 minuter mindre måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag, jämfört med soliga dagar.
➡️ Samtidigt minskade den lätta fysiska aktiviteten med cirka 32 minuter.

➡️ Och den stillasittande tiden ökade med nästan 47 minuter. Även regniga och molniga dagar var kopplade till mindre rörelse och mer stillasittande, men skillnaderna var något mindre.

Effekterna var tydligare under helger än under vardagar, vilket kan tyda på att förskolans rutiner delvis skyddar mot vädrets påverkan.

– Studien kan inte visa exakt varför barn rör sig mindre när vädret är sämre, men små barn är beroende av vuxna för att få möjlighet att vara aktiva. Om vuxna tycker att regn, kyla eller mörker gör det mindre lockande att gå ut kan det sannolikt påverka barnens rörelse. Därför är förskolans rutiner så viktiga – de kan hjälpa till att göra fysisk aktivitet till en naturlig del av dagen, oavsett väder, Pablo Campos‑Garzón.

Läs hela nyhetsartikeln!

Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Environmental Research, där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.

02/06/2026

Hur vet kroppen egentligen skillnaden mellan en fis och något betydligt mer riskabelt? Svaret är att kroppen är oväntat välutrustad för uppgiften.

– I analkanalen finns en rad olika nerver som är specialiserade just på att känna skillnaden mellan gas, flytande eller fast form, berättar Greger Lindberg, forskare vid Karolinska Institutet.

I ett avsnitt av den populärvetenskapliga podcasten Medicinvetarna berättar han varför vissa fisar känns betydligt mer “osäkra” än andra, vad som kan gå snett och hur förmågan kan tränas upp .

🎧 Hör mer i Medicinvetarna! https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/vad-ar-epilepsi-medicinvetarna-197 -1

20/05/2026

🌟 Science Today är tillbaka på Nobelprismuseet!

Välkommen till den 15:e upplagan av Science Today, denna gång med temat Cellen. Utforska cellens myllrande mikrovärld och mingla till musik från några av Stockholms bästa DJs.

Under kvällen berättar tre talare om sin forskning: doktorander och postdoktorer från Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Musik av DJ MERILIN.

Var: Nobelprismuseet
När: 22 maj
Språk: Engelska
Pris: Från 120 kronor

Läs mer och boka biljetter:
https://www.nobelprizemuseum.se/program/science-today-cellen/

Foto: National Cancer Institute

18/05/2026

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. I Sverige lever omkring 80 000–90 000 personer med epilepsi som innebär en återkommande benägenhet att få oprovocerade epileptiska anfall. Anfallen kan se väldigt olika ut, från korta frånvarostunder till större anfall där personen förlorar medvetandet.

Det har kommit både ny kunskap och flera nya läkemedel på sistone men fortfarande saknas botande behandling. Forskare studerar bland annat kopplingen till kroppens immunförsvar.

– Vi undersöker om en okontrollerad inflammationsprocess kan ligga bakom dessa tillstånd och om tidig antiinflammatorisk behandling kan hjälpa, säger professor Ronny Wickström vid Karolinska Institutet.

Enligt Ronny Wickström finns många myter om epilepsi, som att det skulle vara en psykisk sjukdom eller en intellektuell funktionsnedsättning, men det stämmer inte.

– De flesta med epilepsi lever välfungerande liv, även om sjukdomen kan påverka vardagen på olika sätt, säger han.

Lyssna på en längre intervju med Ronny Wickström i KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna. 🎧

Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otäckt ut vilket lett till många missförstånd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utåt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste ...

15/05/2026

En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin som finns i magiska svampar kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. Det visar den första randomiserade, dubbelblindade studien i Sverige av psilocybin vid depression. 🧠✨

Totalt deltog 35 personer i åldern 20 till 65 år med medelsvår till svår återkommande depression. Deltagarna lottades till att få antingen en engångsdos på 25 mg psilocybin eller aktivt placebo i form av niacin, ett vitamin som ger en märkbar kroppslig reaktion. 💊

Båda grupperna fick psykoterapeutiskt stöd vid fem tillfällen; före, under och efter behandlingen. Under doseringsdagen fick deltagarna ligga ned och fokusera inåt med ögonmask och lyssna på musik via hörlurar. 🎧🎶

Effekten av behandlingen mättes med depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale. Mätningarna gjordes av läkare som var blindade för behandlingen på dag 8, 15, 42 och 365 efter doseringen. 🔍

Dag åtta hade MADRS-poängen minskat med i genomsnitt 9,7 poäng i psilocybingruppen, jämfört med 2,4 poäng i placebogruppen. Effekten kvarstod även efter 15 och 42 dagar. 📉

Efter s*x veckor var 53 procent av deltagarna i psilocybin-gruppen i remission jämfört med s*x procent i placebo-gruppen. Efter ett år var samma andel av psilocybingruppen fortsatt i remission, men då sågs ingen säkerställd skillnad mellan grupperna eftersom många av dem som fått placebo också tillfrisknat. 🌱

– Våra resultat tyder på att psilocybin kan ge snabb och kliniskt meningsfull effekt vid depression och därmed vara ett alternativ till standardbehandling när tidig symtomlindring är viktig, säger studiens försteförfattare Hampus Yngwe, överläkare och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han fortsätter:

– Men långtidseffekterna är osäkra. Upprepade behandlingar kan behövas för att förebygga återfall. Det behöver undersökas i större studier.

En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. Det visar den första randomiserade, dubbelblindade studien i Sverige av psilocybin vid depression. Effekten kvarstod i över tre månader enligt forskare vid Karolinska Insti...

13/05/2026

Bara fem minuter mer av pulshöjande fysisk aktivitet per dag eller att sitta still en halvtimme mindre om dagen kan förebygga tidig död. Det visar en studie som publicerats i tidskriften The Lancet, där forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien.

Forskarna ville ta reda på om små, realistiska förändringar i vardagsvanor kan påverka dödligheten och bidra till förbättrad folkhälsa. Med hjälp av rörelsemätare uppskattade teamet hur många dödsfall som skulle kunna förebyggas om människor rörde sig lite mer eller satt mindre. Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll, särskilt för de minst aktiva personerna.

– Du behöver inte göra stora livsstilsförändringar. Några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad, säger Maria Hagströmer, professor i fysioterapi och en av forskarna bakom studien.

Läs en nyhetsartikel om forskningen på vår webbplats:

Bara fem minuter mer av pulshöjande fysisk aktivitet per dag eller att sitta en halvtimme mindre kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan, enligt en ny studie publicerad i The Lancet.

11/05/2026

Barn med jordnötsallergi kan gradvis vänja sig vid att äta jordnötter. Det kallas oral immunterapi och rekommenderas sedan april i år av Socialstyrelsen för barn med svår allergi. Behandlingen är dock förknippad med en del risker.

Nu har forskare hittat ett säkrare, men samtidigt effektivt, tillvägagångssätt. I en ny randomiserad studie har de behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötspuffar. Små doser och långsam upptrappning över tre år gav ett överraskande bra resultat med få biverkningar. 👶

– Alla barn som följde vårt protokoll klarade målet att äta motsvarande tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, och de flesta klarade upp till 25 jordnötter, säger Caroline Nilsson, docent vid Karolinska Institutet och överläkare vid Sachsska barn och ungdomssjukhuset.

25 barn i kontrollgruppen undvik helt jordnötter medan 50 barn fick oral immunterapi. Behandlingen inleddes på sjukhus med mycket små mängder jordnötspuffar och fortsatte därefter hemma. Var fjärde till sjätte vecka ökades dosen tills barnen nådde en låg underhållsdos motsvarande cirka en och en halv jordnöt per dag. 🥜

De flesta biverkningar var lindriga, men enstaka barn behövde adrenalininjektion för att motverka svår allergisk reaktion under perioder då dosen ökades. Forskarna betonar att behandlingen alltid ska ske under kontrollerade former, i nära kontakt med vården och med medicinsk uppföljning.

Studien har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Läs hela nyheten på ki.se: https://nyheter.ki.se/kontrollerat-jordnotsintag-kan-minska-allergi-hos-sma-barn

Forskare vid Karolinska Institutet har effektivt behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötsallergi. Med hjälp av ett dagligt intag av små mängder jordnöt, som gradvis ökade över tid, vande sig barnen långsamt vid att äta jordnötter. Resultaten presenteras i tidskriften The Lancet Regi...

06/05/2026

🧠 Hjärnan och generna

Hör Sten Linnarsson, professor i molekylärbiologi, i ett samtal om hur hjärnan bildas under människans första tid i livet.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa strukturen i hela universum, och forskare har i över hundra år försökt förstå hur den fungerar. Samtidigt bildas det hela tiden nya hjärnor i embryon på några få veckor.

Välkommen till Nobelprismuseet den 8 maj för att höra Sten Linnarsson, professor i molekylärbiologi, i ett samtal om hur hjärnan bildas under människans första tid i livet, hur forskning om hjärnan går till och vad vi kan göra med den kunskapen. Samtalet äger rum i anknytning till museets utställning Celler, nerver, gener och spelas in till Nobelprismuseets podcast Idéer som förändrar världen.

• Vad: Samtal om hjärnan
• När: 8 maj kl. 18.00-19.00
• Var: Nobelprismuseet

Läs mer om programmet och boka biljetter via Nobelprismuseets hemsida https://www.nobelprizemuseum.se/program/hjarnan-och-generna/

Foto: Ulf Sirborn och Clément Morin