Karolinska Institutet

04/09/2026

Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige, enligt en studie från Karolinska Institutet.

Forskarna undersökte hur ofta cellgiftsbehandling användes i olika sjukvårdsregioner och om skillnaderna kunde kopplas till patienternas prognos.

Totalt fick 28 procent av bröstcancerpatienterna cellgiftsbehandling, men användningen varierade kraftigt mellan olika delar av landet; från 23 procent i västra sjukvårdsregionen till 34,7 procent i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland.

– Vi såg tydliga regionala skillnader i användningen av cellgiftsbehandling, trots att bröstcancervården utgår från samma nationella rekommendationer, säger Johan Hartman, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Skillnaderna i behandling verkade inte påverka överlevnaden för kvinnor yngre än 65 år. För äldre kvinnor såg forskarna däremot ett annat mönster. Bland kvinnor som var 65 år eller äldre var tioårsdödligheten 27,9 procent i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland och 35,8 procent i västra sjukvårdsregionen, en skillnad på 7,9 procentenheter.

– Våra resultat visar att gemensamma nationella riktlinjer inte alltid räcker för att säkerställa jämlik vård. Framför allt bland kvinnor över 65 år ser vi tecken på att fler hade kunnat få en mer aktiv behandling och möjligen en bättre prognos, om vården sett likadan ut i hela landet, säger Johan Hartman.

Läs hela artikeln här➡️ https://nyheter.ki.se/regionala-skillnader-i-cellgiftsbehandling-vid-brostcancer-kan-paverka-overlevnaden

02/09/2026

Hur kan man minska tjat och konflikter hemma? Forskaren ger svar.

I det senaste avsnittet av Medicinvetarna möter vi psykologen och forskaren Martin Forster vid Karolinska Institutet, som forskar om föräldraskap och stöd till barn och föräldrar.

Några av hans viktigaste råd:

💡 Satsa på det positiva. Bra stunder tillsammans, lek och närvaro stärker relationen och kan göra det lättare att hantera de situationer där föräldern behöver ställa krav.

💡 Låt barnet styra ibland. I lek och gemensamma aktiviteter kan föräldern följa barnets initiativ i stället för att hela tiden instruera, fråga eller rätta.

💡 Var tydlig – men inte fyrkantig. Regler och rutiner skapar förutsägbarhet, men ibland behöver man kunna göra genomtänkta undantag.

💡 Välj dina konflikter. Allt är inte värt att tjata om. Fundera över vilka frågor som verkligen är viktiga och vilka du faktiskt kan släppa.

💡 Undvik straff, skuld och skam. Att sätta en tydlig gräns är inte samma sak som att bestraffa ett barn. Straff kan fungera i stunden men riskerar att skapa nya problem på längre sikt.

💡 Försök inte vara perfekt. Forskningen visar att en ”tillräckligt bra” förälder räcker långt. Att sträva efter perfektion kan tvärtom bidra till stress – både hos föräldern och barnet.

I avsnittet berättar Martin Forster mer om vad forskningen säger om föräldraskap, konflikter, skärmtid och hur man bygger en starkare relation till sitt barn.

🎧 Lyssna på det senaste avsnittet av Medicinvetarna här: https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/ar-du-en-good-enough-foralder-medicinvetarna-206

28/08/2026

Drar du dig för att skicka in bajsprovet? 💩 Ny forskning visar att de som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha över 40 procent lägre risk att dö av sjukdomen.

I Sverige erbjuds personer i åldrarna 60–74 år screening vartannat år. De får hem ett provtagningskit och skickar sedan in ett avföringsprov som undersöks för spår av blod. Trots att provet är enkelt att göra och screeningen är kostnadsfri är det ungefär en tredjedel som inte skickar in sitt prov.

– Vår studie visar på vilken betydelse det kan ha att delta i tarmcancer-screeningen, att det faktiskt kan rädda liv, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Studien bygger på över 376 000 deltagare och upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.

Tjock- och ändtarmscancer hör till de allra vanligaste cancerformerna och har god prognos om cancern upptäcks i tid. Så spola inte bort chansen till tidig upptäckt! 🚽

Läs nyheten på ki.se: https://nyheter.ki.se/tarmcancer-screening-kan-minska-dodligheten-med-over-40-procent

26/08/2026

Mässling sprids efter Urkult – hur orolig behöver man vara?

Just nu pågår ett mässlingsutbrott i Sverige med koppling till Urkultfestivalen i Näsåker. Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar men hur sjuk kan man bli och hur bra skyddar vaccination?

I det senaste avsnittet av Medicinvetarna svarar Hedvig G***s, forskare vid Karolinska Institutet och specialistläkare, på frågor om mässling och det aktuella utbrottet.

– En person med mässling kan smitta 15–18 personer om de saknar skydd. För de flesta börjar sjukdomen med feber, hosta och sjukdomskänsla, men den kan också leda till allvarliga komplikationer, säger Hedvig G***s.

🎧 Läs mer och lyssna på det senaste avsnittet av Medicinvetarna här: ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/vad-ar-sle-medicinvetarna-205 -2

06/08/2026

Drick vatten! Det är ett vanligt förekommande råd. Men hur mycket vätska behöver kroppen egentligen?

– Friska vuxna behöver i regel inte oroa sig över att de dricker för lite vatten. Vi får i oss den vätska vi behöver genom att äta och dricka normalt om det inte råder speciella omständigheter. Men det är bra att ha uppsikt över barn och äldre, som kan ha sämre förmåga att känna törst och reglera vätskebalansen. Vid sjukdom, som exempelvis magsjuka, gäller det att dricka ordentligt, säger professor Mattias Carlström vid Karolinska Institutet.

Men det händer också att en del dricker för mycket.

– Varje år drabbas ett antal personer av vattenförgiftning. Det är oftast unga individer som tävlar om vem som kan dricka mest. Det är en farlig lek som i värsta fall kan leda till dödsfall, säger Mattias Carlström.

I det senaste avsnittet av KI:s populärvetenskapliga podd Medicinvetarna förklarar han hur kroppen reglerar vätskebalansen och reder ut vanliga frågor om vätskebehov relaterat till exempelvis kaffe, öl och träning.

🎧 Lyssna på avsnittet: https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning

04/08/2026

Det mest fascinerande organet vi har? För Elham Rostami är svaret självklart: hjärnan.

Som neurokirurg och forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet studerar hon hur hjärnan påverkas av svåra skador och hur den ibland lyckas återhämta sig på sätt som nästan verkar omöjliga.

– Fem år efter att jag opererat hans hjärna sträckte han fram sin högra hand, den som tidigare varit förlamad, och hälsade. Han som inte kunde forma ett enda ord pratade nu obehindrat. Det var svårt att ta in.

Elham Rostami forskar om traumatiska hjärnskador, är ordförande för Sveriges unga akademi och blev den första kvinnan att väljas till ordförande för neurotraumasektionen inom den europeiska neurokirurgföreningen EANS.

Idag hör du henne som Sommarvärd i P1. 🎧

📷 Mattias Ahlm/Sveriges Radio

07/07/2026

Hur hittar man nästa läkemedel bland biljoner möjliga molekyler? Forskaren Andreas Luttens och hans kollegor använder AI för att göra jobbet på rekordtid.

Genom att träna en algoritm att utforska det enorma så kallade kemiska rummet – alla tänkbara kombinationer av atomer och bindningar – kan forskarna snabbt sålla fram lovande läkemedelskandidater, som de sedan testar i labbet. Fokus i forskningen ligger på infektionsmedicin, där de arbetar med flera virus och antibiotikaresistens. Tekniken kan också bli viktig vid framtida pandemier, eftersom den snabbt kan ta fram läkemedel mot nya virus som ännu inte finns.

– Jag fascineras av att algoritmen föreslår molekyler som ingen tidigare har sett. Vi har låtit tillverka några av dem och sett att de fungerar, säger Andreas Luttens.

Läs mer om AI-forskning vid Karolinska Institutet https://nyheter.ki.se/

Andreas Luttens har tränat en algoritm som kan utforska det så kallade kemiska rummet – alla tänkbara kombinationer av atomer och bindningar.

04/07/2026

💡 Vad är det egentligen som driver innovation?

En ny studie från Karolinska Institutet visar att vår förmåga att förstå hur saker hänger ihop – så kallad semantisk kunskap – spelar en avgörande roll när vi skapar nya idéer och lösningar. 🧠

I studien deltog över 1 200 personer som fick kombinera olika föremål för att skapa “uppfinningar”. När deltagarna kunde använda sin kunskap om hur saker fungerar tillsammans lyckades de betydligt bättre än när samma uppgift gjordes med abstrakta symboler.

– Semantisk kunskap är vår kognitiva verktygslåda. Den hjälper oss att förstå vad som kan fungera ihop, säger Björn Lindström, forskare vid Karolinska Institutet.

Resultaten visar också att kombinationen av egen kunskap och socialt lärande är särskilt kraftfull. Grupper som både kunde använda sin förståelse och ta del av andras idéer skapade ungefär dubbelt så många unika uppfinningar jämfört med grupper som bara hade tillgång till socialt lärande.

🧩 Tillsammans gör detta att innovation inte bara uppstår – den kan också utvecklas och byggas vidare över generationer.

Läs hela nyhetsartikeln på ki.se.
https://nyheter.ki.se/var-kunskap-om-hur-saker-hanger-ihop-driver-innovation

Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.

02/07/2026

Hur avgör en allmänläkare vem som behöver en cancerutredning?

Det är en av primärvårdens största utmaningar. Forskaren och specialistläkaren Elinor Nemlander forskar om hur den bedömningen kan bli ännu bättre, så att fler cancerfall upptäcks i tid utan att patienter utsätts för onödiga utredningar.

Hennes forskning visar bland annat att:
🔹 en allmänläkare med omkring 2 000 listade patienter förväntas upptäcka 6–8 nya cancerfall per år.
🔹 symtom som kan tyda på cancer oftast visar sig vara något betydligt vanligare och mindre farligt.
🔹 kontinuitet i primärvården kan göra det lättare att upptäcka små förändringar över tid.
🔹 nytillkommen blodbrist kan vara en viktig signal som bör utredas vidare.
🔹 AI och avancerade dataanalyser i framtiden kan hjälpa läkare att upptäcka riskmönster tidigare, som ett stöd i den kliniska bedömningen.

Att hitta cancer tidigt handlar inte nödvändigtvis om att göra fler tester. Det kan handla om att göra rätt bedömning på rätt patient vid rätt tidpunkt.

🎧 Hör Elinor Nemlander berätta mer om sin forskning i det senaste avsnittet av Medicinvetarna! https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/hur-hitta-mer-cancer-pa-vardcentralen-medicinvetarna-201

I podcasten Medicinvetarna kan du lyssna på samtal med ledande hälsoexperter om allt från snusets farlighet till odling av minihjärnor.