Karolinska Institutet

02/06/2026

Hur vet kroppen egentligen skillnaden mellan en fis och något betydligt mer riskabelt? Svaret är att kroppen är oväntat välutrustad för uppgiften.

– I analkanalen finns en rad olika nerver som är specialiserade just på att känna skillnaden mellan gas, flytande eller fast form, berättar Greger Lindberg, forskare vid Karolinska Institutet.

I ett avsnitt av den populärvetenskapliga podcasten Medicinvetarna berättar han varför vissa fisar känns betydligt mer “osäkra” än andra, vad som kan gå snett och hur förmågan kan tränas upp .

🎧 Hör mer i Medicinvetarna! https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/vad-ar-epilepsi-medicinvetarna-197 -1

20/05/2026

🌟 Science Today är tillbaka på Nobelprismuseet!

Välkommen till den 15:e upplagan av Science Today, denna gång med temat Cellen. Utforska cellens myllrande mikrovärld och mingla till musik från några av Stockholms bästa DJs.

Under kvällen berättar tre talare om sin forskning: doktorander och postdoktorer från Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Musik av DJ MERILIN.

Var: Nobelprismuseet
När: 22 maj
Språk: Engelska
Pris: Från 120 kronor

Läs mer och boka biljetter:
https://www.nobelprizemuseum.se/program/science-today-cellen/

Foto: National Cancer Institute

18/05/2026

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. I Sverige lever omkring 80 000–90 000 personer med epilepsi som innebär en återkommande benägenhet att få oprovocerade epileptiska anfall. Anfallen kan se väldigt olika ut, från korta frånvarostunder till större anfall där personen förlorar medvetandet.

Det har kommit både ny kunskap och flera nya läkemedel på sistone men fortfarande saknas botande behandling. Forskare studerar bland annat kopplingen till kroppens immunförsvar.

– Vi undersöker om en okontrollerad inflammationsprocess kan ligga bakom dessa tillstånd och om tidig antiinflammatorisk behandling kan hjälpa, säger professor Ronny Wickström vid Karolinska Institutet.

Enligt Ronny Wickström finns många myter om epilepsi, som att det skulle vara en psykisk sjukdom eller en intellektuell funktionsnedsättning, men det stämmer inte.

– De flesta med epilepsi lever välfungerande liv, även om sjukdomen kan påverka vardagen på olika sätt, säger han.

Lyssna på en längre intervju med Ronny Wickström i KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna. 🎧

Runt 80-90 000 svenskar lever med återkommande oprovocerade epileptiska anfall. Ett generaliserat anfall kan se otäckt ut vilket lett till många missförstånd kring sjukdomen genom historien. Men alla anfall syns inte utåt. Professor Ronny Wickström reder ut myter och berättar om den senaste ...

15/05/2026

En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin som finns i magiska svampar kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. Det visar den första randomiserade, dubbelblindade studien i Sverige av psilocybin vid depression. 🧠✨

Totalt deltog 35 personer i åldern 20 till 65 år med medelsvår till svår återkommande depression. Deltagarna lottades till att få antingen en engångsdos på 25 mg psilocybin eller aktivt placebo i form av niacin, ett vitamin som ger en märkbar kroppslig reaktion. 💊

Båda grupperna fick psykoterapeutiskt stöd vid fem tillfällen; före, under och efter behandlingen. Under doseringsdagen fick deltagarna ligga ned och fokusera inåt med ögonmask och lyssna på musik via hörlurar. 🎧🎶

Effekten av behandlingen mättes med depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale. Mätningarna gjordes av läkare som var blindade för behandlingen på dag 8, 15, 42 och 365 efter doseringen. 🔍

Dag åtta hade MADRS-poängen minskat med i genomsnitt 9,7 poäng i psilocybingruppen, jämfört med 2,4 poäng i placebogruppen. Effekten kvarstod även efter 15 och 42 dagar. 📉

Efter s*x veckor var 53 procent av deltagarna i psilocybin-gruppen i remission jämfört med s*x procent i placebo-gruppen. Efter ett år var samma andel av psilocybingruppen fortsatt i remission, men då sågs ingen säkerställd skillnad mellan grupperna eftersom många av dem som fått placebo också tillfrisknat. 🌱

– Våra resultat tyder på att psilocybin kan ge snabb och kliniskt meningsfull effekt vid depression och därmed vara ett alternativ till standardbehandling när tidig symtomlindring är viktig, säger studiens försteförfattare Hampus Yngwe, överläkare och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han fortsätter:

– Men långtidseffekterna är osäkra. Upprepade behandlingar kan behövas för att förebygga återfall. Det behöver undersökas i större studier.

En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. Det visar den första randomiserade, dubbelblindade studien i Sverige av psilocybin vid depression. Effekten kvarstod i över tre månader enligt forskare vid Karolinska Insti...

13/05/2026

Bara fem minuter mer av pulshöjande fysisk aktivitet per dag eller att sitta still en halvtimme mindre om dagen kan förebygga tidig död. Det visar en studie som publicerats i tidskriften The Lancet, där forskare vid bland annat Karolinska Institutet analyserade data från mer än 135 000 vuxna i Norge, Sverige, USA och Storbritannien.

Forskarna ville ta reda på om små, realistiska förändringar i vardagsvanor kan påverka dödligheten och bidra till förbättrad folkhälsa. Med hjälp av rörelsemätare uppskattade teamet hur många dödsfall som skulle kunna förebyggas om människor rörde sig lite mer eller satt mindre. Resultaten tyder på att även blygsamma förändringar spelar roll, särskilt för de minst aktiva personerna.

– Du behöver inte göra stora livsstilsförändringar. Några extra minuter rask promenad varje dag kan göra skillnad, säger Maria Hagströmer, professor i fysioterapi och en av forskarna bakom studien.

Läs en nyhetsartikel om forskningen på vår webbplats:

Bara fem minuter mer av pulshöjande fysisk aktivitet per dag eller att sitta en halvtimme mindre kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan, enligt en ny studie publicerad i The Lancet.

11/05/2026

Barn med jordnötsallergi kan gradvis vänja sig vid att äta jordnötter. Det kallas oral immunterapi och rekommenderas sedan april i år av Socialstyrelsen för barn med svår allergi. Behandlingen är dock förknippad med en del risker.

Nu har forskare hittat ett säkrare, men samtidigt effektivt, tillvägagångssätt. I en ny randomiserad studie har de behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötspuffar. Små doser och långsam upptrappning över tre år gav ett överraskande bra resultat med få biverkningar. 👶

– Alla barn som följde vårt protokoll klarade målet att äta motsvarande tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, och de flesta klarade upp till 25 jordnötter, säger Caroline Nilsson, docent vid Karolinska Institutet och överläkare vid Sachsska barn och ungdomssjukhuset.

25 barn i kontrollgruppen undvik helt jordnötter medan 50 barn fick oral immunterapi. Behandlingen inleddes på sjukhus med mycket små mängder jordnötspuffar och fortsatte därefter hemma. Var fjärde till sjätte vecka ökades dosen tills barnen nådde en låg underhållsdos motsvarande cirka en och en halv jordnöt per dag. 🥜

De flesta biverkningar var lindriga, men enstaka barn behövde adrenalininjektion för att motverka svår allergisk reaktion under perioder då dosen ökades. Forskarna betonar att behandlingen alltid ska ske under kontrollerade former, i nära kontakt med vården och med medicinsk uppföljning.

Studien har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Läs hela nyheten på ki.se: https://nyheter.ki.se/kontrollerat-jordnotsintag-kan-minska-allergi-hos-sma-barn

Forskare vid Karolinska Institutet har effektivt behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötsallergi. Med hjälp av ett dagligt intag av små mängder jordnöt, som gradvis ökade över tid, vande sig barnen långsamt vid att äta jordnötter. Resultaten presenteras i tidskriften The Lancet Regi...

06/05/2026

🧠 Hjärnan och generna

Hör Sten Linnarsson, professor i molekylärbiologi, i ett samtal om hur hjärnan bildas under människans första tid i livet.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa strukturen i hela universum, och forskare har i över hundra år försökt förstå hur den fungerar. Samtidigt bildas det hela tiden nya hjärnor i embryon på några få veckor.

Välkommen till Nobelprismuseet den 8 maj för att höra Sten Linnarsson, professor i molekylärbiologi, i ett samtal om hur hjärnan bildas under människans första tid i livet, hur forskning om hjärnan går till och vad vi kan göra med den kunskapen. Samtalet äger rum i anknytning till museets utställning Celler, nerver, gener och spelas in till Nobelprismuseets podcast Idéer som förändrar världen.

• Vad: Samtal om hjärnan
• När: 8 maj kl. 18.00-19.00
• Var: Nobelprismuseet

Läs mer om programmet och boka biljetter via Nobelprismuseets hemsida https://www.nobelprizemuseum.se/program/hjarnan-och-generna/

Foto: Ulf Sirborn och Clément Morin

04/05/2026

Går det att förutsäga vem som kommer att begå våldsbrott?

– Aldrig till hundra procent, säger Jonas Forsman, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet.

Men forskningen har kommit längre än många tror. I dag finns evidensbaserade metoder som kan uppskatta risknivån genom att väga samman olika faktorer, exempelvis tidigare våldsamhet, missbruk och vissa psykiatriska tillstånd. Träffsäkerheten är generellt bättre vid bedömningar på kortare sikt. Samtidigt är det komplext: begreppet ”våld” rymmer allt från hot till grova brott, och långsiktiga prognoser är betydligt svårare att göra.

En viktig poäng är också att de flesta med psykisk sjukdom aldrig är våldsamma. Målet med forskningen är inte att peka ut individer, utan att förbättra bedömningar och i förlängningen kunna förebygga våld, utan att frihetsberöva i onödan.

🎧 I ett avsnitt av KI:s populärvetenskapliga podd Medicinvetarna svarar Jonas Forsman mer om hur den här typen av riskbedömningar går till, vad de faktiskt kan säga – och vad de inte kan säga. Länk till avsnittet: https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/svimmar-du-latt-medicinvetarna-196 -1

28/04/2026

Visste du att personer med demens ofta har lägre järnnivåer i blodet? Forskare vid Karolinska Institutet har följt drygt 70 000 personer i Sverige i upp till 15 år för att undersöka detta samband över lång tid.

Personernas järnstatus mättes i medelåldern eller tidigt åldrande, långt innan en eventuell demensdiagnos.

Både absolut järnbrist, som innebär låga järndepåer i kroppen, och funktionell järnbrist, där järn finns lagrat men inte kan användas effektivt, var kopplat till ökad risk för demens.

Efter justering för bland annat ålder, kön, utbildning och samsjuklighet var demensrisken cirka 20–25 procent högre i grupperna med järnbrist jämfört med personer med normala järnvärden. En viktig iakttagelse var att många med järnbrist inte hade blodbrist, vilket tyder på att järnbrist kan vara relevant även när hemoglobinvärdena är normala.

– Våra resultat tyder på att järnbrist, som är vanligt men ofta förbises hos äldre, kan vara en relevant faktor att ta hänsyn till och behandla i syfte att förebygga demens, säger Mozhu Ding, biträdande lektor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Studien kan inte visa att det finns ett orsakssamband. Forskarna betonar att mer forskning behövs för att förstå mekanismerna bakom sambandet. Resultaten har publicerats i tidskriften BMC Medicine.

Länk till studien: https://doi.org/10.1186/s12916-026-04839-3

23/04/2026

Svimmar du lätt? Du är inte ensam, en av tre svimmar någon gång i livet. Ofta handlar det om lågt blodtryck, som kan ge yrsel, att det svartnar för ögonen och i vissa fall svimning.

– Svimning kan ofta inträffa när kroppen kopplar in en skyddande reflex som får oss att falla. Det kan se dramatiskt ut men är i grunden en hjälp för att återställa blodflödet till hjärnan. Samtidigt beror cirka 10–20 procent av svimningarna på hjärtrytmrubbningar och kan vara mer riskfyllda eftersom de sker snabbare, berättar Artur Fedorowski, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor vid Karolinska Institutet.

Han har forskat om lågt blodtryck och svimningar och har efter covid-19-pandemin intresserat sig för postural orthostatic tachycardia syndrome, kallat POTS. POTS är ett tillstånd där kroppens reglering av puls och blodtryck inte fungerar som den ska.

– När man reser sig upp återvänder blodet långsammare till hjärtat, som då slår snabbare. Symtomen kan likna andra tillstånd och ibland misstolkas som psykiska. Vi tror att det hänger ihop med inflammatorisk påverkan på kroppens cirkulation, besvären kan uppstå efter en infektion och ökade efter covid-19-pandemin, säger Artur Fedorowski.

Målet med forskningen är att utveckla bättre diagnostik – och på sikt hitta mer träffsäkra behandlingar.

🎧 Hör mer om varför vi svimmar, hur man kan behandla lågt blodtryck och om POTS i senaste avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna:

Lågt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berätta om riskerna och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, ett tillstånd som bland annat ger hjärtklappning och ökad risk för svimningar...