Institutet för de inhemska språken

08/09/2026

I dag firas den internationella läskunnighetsdagen över hela världen. I dag publicerades även den nya PISA-undersökningen, som visar att nivån på läskunnighet hos finländska ungdomar (474) fortfarande ligger över OECD-medelvärdet (461).

Att kunna läsa och skriva är en grundläggande mänsklig rättighet och en rikedom ingen borde få vara utan. Därför är den gåvan värd att slå vakt om och uppmärksamma varje år. 🎈

Citaten är hämtade ur bloggen av minister Anders Adlercreutz och direktör Leena Nissilä med anledning av Språkinstitutets jubileumsår 2026.

Blogg 👉 https://sprakinstitutet.fi/sprakkunskap-bildning-och-laskunnighet-ar-samhallets-byggstenar/

Nyhet, PISA-resultat 👉 https://valtioneuvosto.fi/en/-/1410845/pisa-2025-students-in-finland-still-perform-well-above-oecd-average-in-science?languageId=sv_SE

07/09/2026

Nätverket för språknämnderna i Norden (NSN) träffas årligen för att utbyta erfarenheter och diskutera olika samarbetsprojekt. Det består av represenatanter för den officiella språkvården i de olika länderna, och finansieras av Nordiska ministerrådet. 🇬🇱 🇫🇴 🇫🇮 🇸🇪 🇳🇴 🇩🇰 🇮🇸

I år är Grönland för första gången ordförandeland, vilket markerar nordisk solidaritet i ett trängt världsläge och vikten av att värna om de särskilt utsatta språken i gemenskapen.

Vare sig de är små eller stora är flera av utmaningarna ändå rätt liknande. Mer om arbetet och det som är aktuellt just nu hittar du i nyheten på vår webbplats! 👇
📸 Tikaajaat Kristensen

Nätverket för språknämnderna i Norden (NSN) träffades i augusti på Grönland för att utbyta erfarenheter och planera gemensamma projekt. Värdlandet fungerar i år för första gången som ordförandeland…

03/09/2026

Arbetar du med tvåspråkiga ordböcker eller forskar du inom lexikografi? Pricka in den 12–13 november i din kalender!

Den 12 november ordnar vi en workshop om tvåspråkiga ordböcker tillsammans med Svenska litteratursällskapet (SLS) i Helsingfors. Träffen samlar experter och forskare för erfarenhetsutbyte, diskussion och nätverkande kring aktuella frågor inom tvåspråkig lexikografi.

Dagen därpå, den 13 november, fortsätter vi med ett nordiskt seminarium på Riddaregatan 5 i Helsingfors (med möjlighet att delta på distans via Teams), där vi får inblick i arbetet med tvåspråkiga ordböcker i Norden.

Varmt välkommen att delta!

Mer info: [email protected].
👇

I november ordnar vi ett seminarium i Helsingfors kring temat tvåspråkig lexikografi i samarbete med Institutet för de inhemska språken. Seminariet ger en inblick i arbetet med tvåspråkiga ordböcker i Norden. Inbjudna talare är Sturla Berg-Olsen (Språkrådet, Norge), Helga Hilmisdóttir (Á...

01/09/2026

Språkinstitutets sakkunniga är oroade över att olika grupper av människor som behöver språkligt stöd drabbas när finansieringen av social- och hälsoorganisationer skärs ner.

"En grov uppskattning är att organisationernas språkarbete, eller avsaknaden av det, påverkar närmare en miljon människors liv."
👇

Språkinstitutets sakkunniga för arbetet med klarspråk samt minoritetsspråk och språkpolitik är bekymrade över nedskärningarna som även riktas mot takorganisationer med sakkunskap i språkrelaterade…

01/09/2026

Trist? Javisst. Ibland är det just det, och på norska och danska uttrycks tråkigheten ofta som kjedelig. Vi vänder blad i kalendern och inleder september med ett nytt nordiskt ord.
👇

En norsk webbplats gör reklam för ”verldens kjedeligste nattahistorier” som ska hjälpa barn att somna snabbare. Kjedelig betyder alltså långtråkig. I en mening som ”Jeg vil nødig rippe opp i denne…

29/08/2026

I miljö- och hållbarhetsfrågor är det viktigt att tala om samma sak. Därför behöver terminologin koordineras, eftersom behovet av begrepp för klimat och hållbarhet ökar. 🌱

Stora finsk-svenska ordboken är en allmänspråkig ordbok, men tar även in termer som kommer in i vardagsspråket. På senare tid har termer från Isof:s Hållbarhetslista (Institutet för språk och folkminnen, Sverige) tagits med. Hållbarhetstermlistan görs för att förbättra kommunikation och kunskapsspridning mellan olika experter och allmänheten. 📖

– Det här är ett fint exempel på hur vi kan dra nytta av våra nordiska kolleger i stället för att uppfinna hjulet på nytt, säger ordbokens redaktör Solveig Arle.
_ _ _

Till ordboken: 👉 https://kaino.kotus.fi/finsk-svensk/
_ _ _

Kun keskustellaan ympäristö- ja kestävyysteemoista, on tärkeää varmistaa, että puhutaan samoista asioista. Aihepiiriin liittyvien käsitteiden tarve on kasvanut, ja terminologiaa on siksi syytä koordinoida. 🌳🌳

Suomi–ruotsi-suursanakirja on yleiskielen sanakirja, m***a mukana on myös arkikielen sanoja. Sanakirjaan on äskettäin lisätty muutamia ympäristöön liittyviä sanoja Ruotsin valtiollisen kieliviranomaisen, Kielen ja kansanperinteen tutkimuslaitoksen (Institutet för språk och folkminnen, Isof) kestävän kehityksen sanalistalta.

Listan tarkoituksena on parantaa tutkijoiden, median, poliitikkojen, opettajien sekä suuren yleisön välistä tiedonjakoa ja viestintää. 📝

­– Tämä on hieno esimerkki pohjoismaisten kollegoiden työn hyödyntämisestä, sanakirjan toimittaja Solveig Arle kertoo. – Pyörää ei tarvitse keksiä uudelleen.

📸 May Wikström, Språkinstitutet

1. Flagga, Ålands hav
2. Ekorre, Helsingfors
3. Äng, Kumlinge
4–5. Sibbo storskog
6. Skymning, Finska viken
6. Utterspår, Bottenviken
7. Finska viken

27/08/2026

Arbetar man för ”en” eller ”ett” renare Östersjön? 🤔
Östersjödagen firas årligen den sista torsdagen i augusti för att uppmärksamma och fira vårt vackra innanhav. 🌊
Men havets namn vållar en krock mellan konvention och spontan språkkänsla när det gäller val av genus. Läs mer på vår webbplats! 👇🏻

📸May Wikström, Språkinstitutet

Varje år den 27 augusti uppmärksammas Östersjön, ett hav som vi bryr oss om och har anledning att värna om. Men vill vi jobba för en eller ett renare Östersjön? Sjön (en) som är ett hav kan komplicera…

27/08/2026

På Arga bibliotekstantens populära Instagramkonto hamnar skyltar och anvisningar som på grund av särskrivningar eller felaktiga syftningar fått en annan betydelse än tänkt, till exempel:

"Ta med dina sopor hem, det skapar trivsel"
"Fläskkarre benfri – skivad av gris"

Över 300 000 följare fnissar åt skyltsvepen. Men den riktiga "tanten" är varken ilsk eller skadeglad.

– Min ingång är språkets vidunderliga bredd och finurliga tvetydigheter, bara genom en saknad bokstav eller ett felaktigt placerat skiljetecken. Magiken i att en hel mening kan förändra innehåll genom en särskrivning. ✨

Möt henne i Språkbruks senaste artikel!👇🏻

På sitt Instagramkonto lägger Arga Bibliotekstanten upp bilder på bland annat skyltar, annonser och lappar med språkliga vurpor som ger budskapet en annan innebörd än tänkt. Kontot med över 300 000…

26/08/2026

Nu är också våra hävdvunna ortnamn med i förteckningen över levande kulturarv i Finland. De får sällskap av 21 andra företeelser, bland annat användningen av punktskrift. 🙌

Hävdvunna ortnamn konstrueras inte av myndigheter utan av ortsbor som använder dem i vardagen. De är ofta naturnamn som sjöar, holmar, skogar och backar. 🏞️

Det positiva beslutet från Undervisnings- och kulturministeriet är resultatet av en gemensam ansökan från en rad myndigheter och organisationer, däribland Språkinstitutet, vars namnexpertis har arbetat för saken. Grattis! 🤝🏻
Läs nyheten 👇🏻

Undervisnings- och kulturministeriet har för fjärde gången utsett objekt till den nationella förteckningen över levande kulturarv. Bland dem upptas nu bruket av hävdvunna ortnamn.

26/08/2026

📢 Hör hit alla klarspråksvänner!
Nu närmar sig deadline för dem som vill nominera sig själva eller någon annan till tävlingen Årets klargörare 2026. Fredagen 28.8 klockan 16 stängs anmälningsblanketten för i år!
Mer info finns här: 👉https://sprakinstitutet.fi/tavlingen-arets-klargorare-2026/