16/04/2026
Tack Mats Löfström för det här!
Ålands demilitarisering har återigen diskuterats flitigt på HBL:s ledar- och nyhetssidor efter tidningens gallup från Åland. Med tanke på hur stort utrymme HBL ger frågan och Ålands säkerhet är det viktigt att klargöra: Det förs ingen diskussion i riksdagen om att ändra Ålands demilitarisering.
Utrikesministeriet gjorde för några år sedan en genomgång av Ålands internationella avtal. Ingenting har sedan dess förändrat den bedömningen, och frågan är inte föremål för politisk behandling.
Samtidigt är frågor om Ålands säkerhet viktiga, men de är inte detsamma som demilitariseringen.
Demilitariseringen innebär inte att Åland är försvarslöst. Det finns planering, förmåga och beredskap att försvara Åland, även militärt, helt i enlighet med gällande avtal. Den förmågan har stärkts ytterligare efter Rysslands brutala och olagliga anfallskrig mot Ukraina.
I mediedebatten om demilitariseringen får man ibland intrycket att de internationella avtalen inte alltid har lästs i sin helhet, eller att man bortser från hur lagstiftningen tillämpas också generellt, inte bara på Åland. Det saknas också ofta insikt i vad som faktiskt görs, har gjorts och kan göras inom ramen för det juridiska regelverket. Dessa frågor behandlas kontinuerligt, även om det inte alltid syns i offentligheten, och samarbetet mellan utrikesministeriet, försvarsministeriet och Ålands landskapsregering fungerar utmärkt, vilket är en ömsesidig åsikt.
Varje år hålls möten mellan Marinen och Ålands politiska- och förvaltningsledning. Syftet är att säkerställa en gemensam lägesbild, stämma av aktuella frågor och ge utrymme för dialog. Motsvarande möten ordnas också med Gränsbevakningsväsendets ledning. Diskussionerna har genomgående präglats av en god och konstruktiv anda.
Demilitariseringen kommer sannolikt även framöver att engagera vissa debattörer. Det är dock viktigt att notera att det inte alltid handlar om genuin oro. Ibland rör det sig också om försök att skapa uppmärksamhet, eftersom Åland och demilitariseringen väcker intresse. För HBL:s del handlar det delvis om att generera klick, medan det för vissa debattörer kan handla om att öka sin synlighet inför kommande val.
Vi bör därför vara beredda på att frågan återkommer i nästa års riksdagsvalskampanj. Inför det senaste valet inkluderade YLE frågan i sin valkompass: Om Ålands demilitarisering borde avskaffas? Alla kandidater förväntades ta ställning.
Frågan kunde lika gärna ha formulerats som om Finland ensidigt borde säga upp ett internationellt avtal, något som aldrig frågas i andra sammanhang.
Med demilitariseringen används dock en annan måttstock, vilket inte är rättvist och vilket jag inte tycker om.
Vi ska inte göra problem av sådant som inte är problem och som ansvariga myndigheter inte heller bedömer som problem. I stället bör fokus ligga på hur vi ytterligare kan stärka den redan höga säkerheten fullt ut inom ramen för demilitariseringens avtal.
