Fjällsäkerhetsrådet

15/07/2026

Många planerar att bestiga Kebnekaises topp varje sommar och för att planera inför turen finns det många bra tips och råd att ta del av. På vår webbsida har vi samlat ett par av dessa grundläggande tips tillsammans med en beskrivning av historien om Kebnekaises säkerhetsstugor på väg upp mot toppen. Läs mer på

Kebnekaise är Sveriges högsta berg och har lockat besökare sedan den första dokumenterade bestigningen 1883. Massivet har två huvudtoppar där den glaciärtäckta sydtoppen är vanligast att bestiga, medan nordtoppen nås via en snö/istäckt ryggformation som är både exponerad och tekniskt k...

09/07/2026

Vi närmar oss nu snabbt högsäsongen för vandringar i fjällen, alla fjällstugor och fjällstationer är öppna och lederna överlag torra utan några längre passager på snö.

På kalfjället markeras sommarlederna i allmänhet med små stenrösen, ibland med röd färg i toppen. I fjällbjörkskogen är lederna ofta markerade med målade ringar eller prickar på träd. Lederna syns ofta som en vältrampad stig. På sina ställen går sommar- och vinterled parallellt, då är markeringen stolpar med röda kryss (alltså vintermarkering). Se upp så du inte hamnar på en vinterled på sommaren. Då kan du hamna i blötmarker eller rent av vara på väg rätt ut i en sjö. Fjällkartan och vägvisningen hjälper dig att komma rätt. Och på vinterlederna finns ingen stig att hålla sig till.

Läs mer om leder och hur du kan förbereda dig på vår webbplats.

Svensk fjällvärld är väl försedd med markerade leder och de flesta som vandrar och går på skidtur följer lederna. Bra skyltning finns vid startpunkter och där leder delas eller korsar varandra. Där finns avståndsmarkering och symboler för vinter- respektive sommarled, övernattningsstuga...

28/06/2026

Varning från SMHI om skyfallsliknande regn från Jämtlandsfjällen och hela vägen norrut upp mot Kirunafjällen i morgon måndag! Regn- och åskskurar rör sig in från sydväst med början i södra fjällområdet från förmiddagen och kan ge stora regnmängder på kort tid, 35-70 mm, möjligt med även större mängder än så i den högre terrängen där nederbörden kan förstärkas med stora lokala variationer. Planera din fjälltur efter vädret och undvik att tälta eller vada över vattendrag där vattenståndet snabbt kan öka i samband med att nederbörden passerar. Följ med på SMHI.s väderprognoser och varningar. www.smhi.se

29/05/2026

Efter en kall avslutning av maj så har snösmältningen satt ordentlig fart och det ser nu bra ut för att vandringslederna kommer att torka upp inför midsommar. Om du planerar en längre fjälltur i närtid i den högre terrängen får du ändå vara beredd på sammanhängande snöfält i den mer alpina högfjällsterrängen och vårfloden pågår i alla vattendrag.

På många sjöar ligger också isen kvar men bara i den högre terrängen som kan vara svaga och osäkra att gå ut på. Men dags att ändå börja planera för era sommarfjällturer och vår webbsida är nu sommardressad för alla som söker information om man kan bli säker och trygg och få en mer storslagen fjällupplevelse!

Långa dagar, ljusa nätter, grönskande fjällhedar, porlande bäckar och jokkar, betande renar och allt mindre och färre snölegor. Fjällmiljön under sommaren inbjuder till fantastiska upplevelser. För att bidra till att upplevelsen blir så bra som möjligt så har vi samlat några värdefull...

12/03/2026

Vårvintern närmar sig snabbt nu och även påsken är här inom några veckor som innebär den absoluta högsäsongen för de som vill uppleva svenska fjällen. Den här veckan har vi besökt västra Jämtlandsfjällen och tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtland besökt rastskydd som finns efter lederna i området. Snöläget är fortsatt bra och föret kommer att hålla fint inför påsken. Vi skickar med några bilder så har ni som planerar en tur i närtid en liten lägesrapport. Vi önskar er alla en riktigt fin vårvinter!

30/01/2026

Idag och i morgon finns en gul vädervarning utfärdad av SMHI för stark kyleffekt från Härjedalsfjällen och hela vägen norrut till nordligaste lapplandsfjällen. Sedan 2021 tillämpar SMHI s.k. konsekvensbaserade vädervarningar och för fjällen finns särskilt anpassade gränsvärden och beskrivning av konsekvenser. Om du vill veta mer om vädervarningar och möjliga konsekvenser så kan du läsa mer på både vår webbplats och på SMHIs. webbplats. Läs mer här.

SMHI:s prognos- och varningstjänst ger information för skydd av liv och egendom. Arbetet bedrivs dygnet runt och SMHI har ständig beredskap för akuta insatser. SMHI utfärdar varningar när väderutvecklingen väntas innebära risker för allmänheten och störningar i samhällsfunktioner.

27/01/2026

Händer det många olyckor i fjällen? Allvarliga olyckor och tillbud i svenska fjällen sker varje år, ibland även med dödlig utgång. En av de mest kända olyckorna i fjällen var den s.k. Anarisolyckan 1978 där 8 personer omkom i samband med en snöstorm. Vissa år händer det många olyckor, andra färre. Sedan 2015 har minst 55 personer omkommit i olyckor inom friluftslivet genom olyckshändelser i de svenska fjällen. Under 2025 omkom minst 18 personer i samband med olika olyckshändelser vilket är den högsta siffran på mer än 10 år.
För att det förebyggande fjällsäkerhetsarbetet ska bli effektivt är det av stor betydelse att vi har god kunskap kring vad som orsakar olyckor.

På vår webbplats kan du ta del av olika typer av statistik som kan illustrera olyckornas omfattning och trender. Läs mer och ta del av olika typer av statistik på

Allvarliga olyckor och tillbud i svenska fjällen sker varje år, ibland även med dödlig utgång. En av de mest kända olyckorna i fjällen var den s.k. Anarisolyckan 1978 där 8 personer omkom i samband med en snöstorm. Sedan 2015 har minst 55 personer omkommit i olyckor inom friluftslivet genom...

19/01/2026

Känner du till hur vindens kyleffekt kan påverka dig? Det är lätt att man bara tittar snabbt på termometern innan man går ut för att få sig en uppfattning om hur mycket kläder man ska ta på sig. Men det är inte alltid att termometern ger den riktigt sanna uppgiften om hur det verkligen känns utanför dörren. Så fort det blåser tillkommer också vindens påverkan med en avkylande effekt. En riktigt het sommardag kan det vara riktigt skönt med vindens svalkande fläktar. Men på vintern känns det genast mycket kallare så fort det blåser.

Genom att man kombinerar lufttemperaturen med vindens hastighet kan vi räkna fram en så kallad vindkyletemperatur (eng. wind chill) som visar vindens kylande effekt på bar hud. Det är särskilt vid låga temperaturer som höga vindhastigheter ger större avkylning än vad termometern visar. Om termometern visar 10 minusgrader och det blåser en vind på 2 m/s kan man säga att vindens kylande effekt motsvarar 14 minusgrader vid vindstilla.

Läs mer om vindels kyleffekt på våra webbsidor. ww.fjallsakerhetsradet.se/vader-och-prognoser/kyleffekt/

Det är lätt att man bara tittar snabbt på termometern innan man går ut för att få sig en uppfattning om hur mycket kläder man ska ta på sig. Men det är inte alltid att termometern ger den riktigt sanna uppgiften om hur det verkligen känns utanför dörren. Så fort det blåser tillkommer o...

19/01/2026

Nödlådor finns i många rastskydd och även i öppna säkerhetsrum i stugor och fjällstationer på många platser i fjällen. Innehållet i nödlådorna kan underlätta vistelsen i en nödsituation, om ingen annan hjälp finns tillhands. Här finns nödmat, kokkärl, sjukvårdsartiklar, reparationsmaterial, verktyg, anteckningsmaterial, kortlek, läsglasögon med mera. När innehåll har använts, finns anvisningar hur man meddelar det så att de kan fyllas på. Läs mer om nödlådor och om varför de inte ska nyttjas förutom i nödfall på vår webbplats.

Nödlådor finns i många rastskydd och öppna säkerhetsrum i stugor och fjällstationer på många platser i fjällen. Innehållet i nödlådorna kan underlätta vistelsen i en nödsituation, om ingen annan hjälp finns tillhands. Här finns nödmat, kokkärl, sjukvårdsartiklar, reparationsmateri...

19/01/2026

Efter de statliga lederna i fjällen finns det drygt 140 rastskydd där fjällbesökare kan ta tillfälliga raster eller söka skydd från dåligt väder vid behov. Viktigt att veta är att rastskydden ska inte användas för planerade övernattningar och det är viktigt att stänga dörren ordentligt när du lämnar rastskyddet, annars kan den blåsa sönder i samband med hårt väder. Läs mer om rastskydden och säkerhetstips kring nyttjande av campingkök eller eldning av vedkaminer på vår webbplats.
www.fjallsakerhetsradet.se/forbered-fjallturen/rastskydd/

I rastskydd längs efter lederna erbjuds fjällbesökare att ta tillfälliga raster eller söka skydd från dåligt väder vid behov. Rastskyddet ska inte användas för planerade övernattningar och det är viktigt att stänga dörren ordentligt när du lämnar rastskyddet, annars kan den blåsa s....