Kulturreservatet Kvarna
Kvarna, som ligger naturskönt längs Närsströmmen från Kvarnsjön väster om Dala-Floda, nyrestaurerades 1990-1994. Här i socknens legendariska gamla ”industriområde”, med lämningar från tidigt 1600-tal, kan man än idag få vara med om upplevelsen att i sin rätta och ursprungliga miljö få beskåda en äkta gammal vadmalsstamp med alla tillbehör för beredning av vadmal, tjärdal, k
olarkoja samt takpertmaskin. Användningen
När kvarnarna från början byggdes vet ingen, men redan 1664 blev fyra kvarnar, Överkvarn, Mellankvarn, Lisskvarn och Storkvarn, upptagna i en rannsakning av kvarnar och fäboställen och införda i jordebok. Storkvarn är idag Vadmalsstampen. Varje kvarn förvaltades ned en andel per ägare, på så sätt att varje andel berättigade till bruk av kvarnen ett dygn. Dygnslistor gjordes upp för ett helt år i taget och kvarnen gick fem dygn per vecka, men aldrig en sön- eller helgdag eller dag före helgdag. Malningen pågick hela året, sommar som vinter, och man stod på tur ungefär var åttonde vecka. Användningen hade minskat med hälften år 1863 vid Lisskvarn och omkring 1910 upphörde malningen helt. Kostnader
Kvarnarna drog ständigt kostnader som fördelades årvis på delägarna efter antal dygn. Den som ej längre kunde eller ville bruka kvarnen sålde sin andel till någon som bättre behövde den. Av tillgängliga handlingar för Lisskvarn, 1850-1863, uppgick kostnaderna till 479 kr och 20 öre. I kostnaderna ingick bl.a. ett par nya kvarnstenar för 98 kr. Kvarnstugan
Malningen av en säck tog lång tid på dessa kvarnar och de flesta måste utnyttja tiden fullt ut, för att få sin mjälder (färdigmald säd) att räcka till nästa malningstillfälle. Till varje kvarn hörde därför en kvarnstuga, där man såväl dag som natt kunde hålla till när man väntade. Även mat lagades i kvarnstugan när väntan blev lång.
