02/06/2026
Kära prenumeranter och läsare, nu är Röda rummet #2 2026 skickad till tryckeriet! Vi är – som alltid – stolta över innehållet. Likt tidigare nummer innehåller #2 en rik mångfald av texter i skärningspunkten mellan socialistisk teori och politisk praktik.
Ta en prenumeration (eller förnya er gamla) innan 1 juni för att garantera att ni får numret direkt i brevlådan! 12/6 arrangerar vi även releasefester i både Göteborg och Stockholm för de som vill smygläsa numret eller bara lyssna på initierade samtal, poesi och musik.
Teckna din prenumeration här i länken!
https://natverkstan.premium.se/tidskrift/roda-rummet
Frågan om värde löper som en röd tråd genom det nya numret – både som teoretiskt problem och som strategisk fråga. I en intervju med den politiska teoretikern Alyssa Battistoni, författare till den uppmärksammade boken Free Gifts:Capitalism and the Politics of Nature (som också recenseras i detta nummer), argumenterar Battistoni för att vi måste förstå kapitalismen genom dess sätt att producera värde och värdelöshet, snarare än genom ett moraliskt språk om vad som borde uppskattas.
Frågan om vilka former av organisering som faktiskt är värdefulla återkommer i en strategidebatt om bostadskamp inom och bortom Hyresgästföreningen. Oscar Harvey Westerlund (Allt åt alla, Stockholm) har skrivit en programmatisk och provocerande text om hur radikala bostadsaktivister bör förhålla sig till Hyresgästföreningen. Han får initierade svar från Halimo Nuur (tidigare ordförande i HGF Rosengård), Eva Fee (aktiv i HGF i Stockholm) och Maria Wallstam (bostadsforskare).
Men det är inte bara naturen och politiken som formas av kapitalets värdelogik. Även våra liv, begär och relationer påverkas. I sin artikel argumenterar de norska genusvetarna Helene Aarseth och Rebecca Lund för att kapitalismen inte bara skapar en så kallad metabolisk reva i relationen mellan människa och natur, utan också i relationen till människans inre natur – och ytterst till eros självt. Kapitalismens klåfingrighet gäller, som danska skribenten Jeannette Søgaard visar i en artikel om parförhållandets politiska ekonomi, även kärlekslivet som svårligen går att se som en frizon från ekonomin, utan i stället är något som disciplineras, rationaliseras och utarmas av samma samhällslogik som organiserar arbetet.
Numret innehåller också två texter om Iran. Röda rummets Jakob Sandberg kontextualiserar de senaste månadernas krig och repression medan Roya Hakimnia argumenterar för att en antiimperialistisk politik är lite värd om den inte kombineras med en analys av den Iranska Republikens förtryck.
Därtill finner ni Christina Gratorps text om automatisering, som riktar en skarp kritik mot vänsterorienterad teknikoptimism. Ett boksymposium om sociologen Johan Alfonssons Vad hände med arbetarklassen?, där sociologen Magnus Granberg, genusvetaren Kristin Lindroth, ekonomhistorikern Pontus Blüme och den pensionerade metallarbetaren Lars Henriksson undersöker hur arbetarklassens samhälleliga position och politiska betydelse har förändrats. Sist men inte minst: ett icke-manifest från den nybildade rörelsen Kravall som frågar sig vad studenten egentligen är värd som politiskt subjekt, samt en text av ekonomhistoriken Erik Thosteman om nyliberaliseringen av apoteket och varför den svenska välfärden behandlats som om den vore vatten värd. Röda tråden recenserar som vanligt den senaste samhällskritiska litteraturen.
Att ge ut en teoretisk vänstertidskrift utan statliga bidrag eller institutionellt stöd är ingen självklarhet. Det kräver en levande redaktion, engagerade skribenter och trogna läsare; människor som fortfarande tror att idéer spelar roll och att teori kan vara en del av politiken snarare än ett ornament vid dess sida. Utan detta hade Röda rummet inte funnits. Men tidskriften finns – och kanske känns det mer värdefullt än på länge.
Redaktionen för Tidskriften Röda rummet
