SD Herrljunga

08/09/2026

https://www.bt.se/herrljunga/sd-i-herrljunga-vill-gora-om-hemtjansten-minutstyrningen-ska-bort/?shareSource=sharebutton

SD pekar ut hemtjänsten som huvudfråga.

07/09/2026

Efter snart fyra år vid makten måste majoriteten i Herrljunga visa vad dess satsningar har betytt för elever, äldre och personer med funktionsnedsättning, skriver Magnus Lennartsson (SD). https://www.alingsastidning.se/d6809179-6efa-4a89-8f0c-c7e3b63dabf2

Efter snart fyra år vid makten måste majoriteten i Herrljunga visa vad dess satsningar har betytt för elever, äldre och personer med funktionsnedsättning, skriver Magnus Lennartsson (SD).

07/09/2026

För ett barn som inte får rätt stöd är en ny valaffisch ingen hjälp. Trygghet kräver vuxna som finns där och lärare som hinner undervisa, skriver Magnus Lennartsson (SD). https://www.alingsastidning.se/10eb4bfa-7610-46aa-8645-0efb5c463b6a

För ett barn som inte får rätt stöd är en ny valaffisch ingen hjälp. Trygghet kräver vuxna som finns där och lärare som hinner undervisa, skriver Magnus Lennartsson (SD).

06/09/2026

Visa resultaten bakom era satsningar

Efter snart fyra år vid makten måste majoriteten i Herrljunga kunna visa vad dess satsningar faktiskt har betytt för elever, äldre och personer med funktionsnedsättning. Invånarna har rätt till mer än växande budgetposter och högtidliga löften. De har rätt att se resultat.

Ja, budgetarna har ökat nominellt. Men högre löner, dyrare lokaler och ökade kostnader kan kräva mer pengar utan att verksamheten blir bättre. En uppräkning är inte automatiskt en satsning. Den verkliga frågan är vad invånarna har fått för pengarna: fler vuxna i skolan, bättre elevstöd och tryggare omsorg.

Kommunens egen junirapport för 2026 visar varför den frågan inte längre kan skjutas åt sidan.

Bildningsnämnden prognostiserar ett underskott på närmare fem miljoner kronor. Rapporten beskriver tydliga behov av resurspedagoger och elevassistenter. Vissa rektorsområden behöver betydligt högre personaltäthet än budgeten medger.

Det är kommunens egen beskrivning av en verksamhet där de bedömda bemanningsbehoven inte ryms inom budgeten. Samtidigt förväntas skolan anpassa sig till ett minskande elevunderlag. Men barnens stödbehov försvinner inte bara för att elevkullarna blir mindre. Färre elever innebär inte automatiskt att behovet av stöd minskar i samma takt.

När personal som behövs för att hjälpa eleverna bidrar till underskott måste majoriteten svara på en enkel fråga: Vilka konkreta förbättringar har eleverna fått?

Samma granskning behövs inom socialförvaltningen. Verksamhetsområdet individ och stöd, där IFO och funktionsstöd ingår, prognostiserar ett underskott på 10,75 miljoner kronor. Detta vägs delvis upp av överskott inom förvaltningsledning samt vård och omsorg. Omsorgens prognostiserade överskott är 4,25 miljoner kronor.

Det samlade underskottet på 2,1 miljoner kronor visar därför inte hela obalansen mellan verksamheternas budgetar och bedömda kostnader. Rapporten pekar också på statsbidragens betydelse och den ekonomiska osäkerhet som följer av att dessa bidrag är tillfälliga.

Ett överskott inom omsorgen är dessutom inget kvalitetsmått i sig. Det måste bedömas tillsammans med bemanning, kontinuitet och kvalitet. För den äldre är det avgörande att hjälpen kommer i tid och att personalen har möjlighet att ge god omsorg. För den som har stöd enligt LSS handlar det om trygghet, kompetens och en verksamhet som fungerar i vardagen – inte om siffror som ser bra ut i ett bokslut.

Vi vill prioritera fler vuxna som kan ge elever stöd i tid, god bemanning inom omsorgen och en hemtjänst där personalens kunskap och brukarens behov får styra mer. Men prioriteringar måste synas i verksamheten och följas upp med öppna, mätbara resultat.

Därför måste majoriteten redovisa vad pengarna faktiskt har åstadkommit. Hur mycket har gått till att möta kostnadsökningar och ökade behov? Hur mycket har lett till varaktiga förbättringar? Hur har elevstödet, bemanningen, kontinuiteten och kvaliteten utvecklats?

Underlaget visar att större budgetar fortfarande lämnar viktiga behov utanför de ekonomiska ramarna. Det ger starka skäl att ifrågasätta hur långt de utlovade satsningarna verkligen har räckt.

Herrljungas invånare ska inte behöva nöja sig med löften, budgettabeller och bortförklaringar. De ska kunna märka förbättringarna i sin vardag. Det är mot det resultatet majoriteten ska bedömas.

Nu är det dags för majoriteten att redovisa konkreta resultat, öppet visa vad satsningarna har lett till och ta ansvar för det som fortfarande inte fungerar. Invånarna har rätt att få svar – och rätt att kräva resultat.

03/09/2026

Våra plakat uppe igen,
Glöm inte snart är valdag men passa på att förtidsrösta för ett Herrljunga som ska bli bra igen!

Lite tråkigt att man inte kan låta bli att sabotera…

01/09/2026

Centerpartiet – visa vad skollöftena faktiskt är värda

När valdagen närmar sig talar Centerpartiet i Herrljunga varmt om skolan och fler vuxna. Men partiet har varit med och styrt kommunen under mandatperioden. Då räcker det inte att beskriva vad man vill göra. Man måste också svara för vad man har beslutat, finansierat och följt upp.

För ett barn som inte får rätt stöd är en ny valaffisch ingen hjälp. Trygghet kräver vuxna som finns där, lärare som hinner undervisa och stöd som kommer innan problemen växer.

C lyfter tre miljoner till läsförståelse och 2,5 miljoner till extra stöd. Enligt partiets egen budgetpresentation⁠ är det tidigare beslut som ligger fast. Redan i september 2025 beskrev majoriteten tillskotten⁠ som ett sätt att behålla samma resursnivå trots färre elever. Ett plusbelopp i en pressrelease säger inte hur många fler vuxna eleverna faktiskt möter.

Bildningsnämnden har samtidigt en ekonomisk ryggsäck på fem miljoner kronor att hantera. Då måste varje påstådd satsning räknas ihop med besparingarna och den minskade budgetramen. Pengar som täcker befintliga kostnader räcker inte automatiskt till fler vuxna i klassrummen. Hela räkningen måste redovisas.

Färre elever betyder inte heller att behovet av särskilt stöd minskar lika mycket. Barn med stora behov måste få hjälp utifrån sina förutsättningar.

Därför behöver C svara: Hur många ytterligare vuxna ska finnas i skolorna? När börjar de? Vilka pengar återstår efter besparingar och kostnadsökningar? Ett löfte om fler vuxna måste gå att hitta i både budgeten och verksamheten.

I junis budgetarbete lade SD konkreta förslag: s*x miljoner till fler vuxna i skola och förskola och 2,5 miljoner till ett fältteam för barn och unga. Majoriteten, där C ingår, avslog våra yrkanden.⁠ C behöver förklara varför fler vuxna låter så viktigt i valrörelsen, men våra förslag inte fick deras stöd när de låg på bordet.

Vi vill prioritera elevassistenter och resurspersonal, ge stöd tidigt och skapa studiero. Lärare ska få förutsättningar att undervisa. Fältteam ska möta ungdomar, fånga upp oro och samverka med skolan och familjerna. Vi vill värna byskolorna och tryggheten i hela kommunen.

Vi vill minska onödig administration och stoppa den planerade kommunhusombyggnaden. Stora investeringar ska prövas mot välfärdens behov. Skolans bemanning behöver långsiktig finansiering, med öppen uppföljning av trygghet, stöd och resultat.

C driver vindkraft, badplats i Nossan och omkring 150 miljoner till nya och upprustade idrottshallar under tio år⁠. Idrott och föreningsliv är viktiga för trygghet och gemenskap. Men de kan inte ersätta stödet under skoldagen.

Investeringar och drift är olika delar av budgeten. Samtidigt påverkar kommunala byggprojekt ekonomin under många år genom avskrivningar, underhåll, drift och eventuell låneränta. Därför måste C visa hur projekten ska finansieras utan att tränga undan personal och elevstöd.

När ett barn behöver hjälp i klassrummet måste den hjälpen komma först. Barnet kan inte lägga sin skolgång på vänt medan politiken planerar nästa stora projekt.

Herrljunga behöver ett ledarskap som sätter barnens trygghet först varje budgetår. För SD börjar framtidstron med att skoldagen fungerar. Varje barn ska bli sett, få stöd i tid och kunna gå till skolan utan oro. Det är den förändringen vi vill genomföra. Barnens trygghet kan inte vänta till nästa valrörelse.

Magnus Lennartsson
Ordförande, Sverigedemokraterna Herrljunga

29/08/2026

Vänster i orden – nej i protokollet

Socialdemokraterna kallar sig välfärdens parti. Vänsterpartiet säger sig stå på personalens och de mest utsattas sida. Centerpartiet vill fortfarande beskriva sig som landsbygdens röst.

Men i Herrljunga berättar besluten en annan historia.

När Sverigedemokraterna i budgeten föreslog s*x miljoner kronor till fler vuxna i skolan och förskolan röstade S, C, V och L nej. När vi ville avsätta 2,5 miljoner till ett fältteam som kan fånga upp barn och unga innan problemen växer blev svaret nej. När vi föreslog två miljoner till ökad bemanning på särskilda boenden blev det också nej.

Vi ville dessutom stoppa den centrala och minutstyrda schemaläggningen i hemtjänsten. Äldre behöver färre och mer välkända ansikten. Undersköterskor och vårdbiträden behöver rimliga scheman, närvarande chefer och större inflytande över sitt arbete. Vårt förslag om en synvända i hemtjänsten byggde därför på små team, kontinuitet och tillit till personalens kompetens. Även det röstades ner.

Detta var inga lyxreformer. Det var konkreta förslag för ökad trygghet: för eleven som behöver stöd i tid, för den äldre som inte vill släppa in ett nytt ansikte varje dag och för undersköterskan som vill orka stanna kvar i yrket.

Just Vänsterpartiet har en särskild fråga att besvara. Hur kan ett parti som talar om arbetsmiljö, personalinflytande och en stark offentlig välfärd rösta nej när sådana förbättringar faktiskt ligger på bordet? I de avgörande omröstningarna har V valt att följa S och C. De har blivit välfärdsalibit åt en ledning som fortsätter med centralisering och felprioriteringar.

Socialdemokraterna kan inte heller leva på sin gamla självbild. Välfärd byggs inte av högtidstal. Den byggs av tillräckligt många vuxna i skolan, tid hos de äldre och arbetsvillkor som gör att erfaren personal vill stanna. Den som konsekvent röstar nej till förstärkningar i kärnverksamheten kan inte samtidigt kräva att bli bedömd efter sina slagord.

Centerpartiets förvandling är lika tydlig. Det gamla Centerpartiet stod för decentralisering, lokalt självbestämmande och respekt för människorna på landsbygden. Dagens Centerparti i Herrljunga talar hellre om koldioxidbudget, miljöbokslut, högre klimatkrav och vindkraft på Kesemossen – trots den oro som finns bland närboende.

Det liknar allt mindre en Herrljungacenter och allt mer Stureplans-Centern. Landsbygden behandlas som en yta för storskaliga projekt, medan människorna som bor där förväntas rätta sig efter beslut fattade på avstånd. Men landsbygden är inte en tom produktionsyta. Den är människors hem. Där behövs fungerande vägar, närhet till service och respekt för dem som berörs.

Mönstret är tydligt: S försvarar makten, V försvarar S och C har tappat kontakten med sina egna rötter. När de tvingas välja mellan kärnverksamhet och sina nuvarande prioriteringar blir barnen, de äldre, personalen och landsbygden förlorarna.

Sverigedemokraterna väljer en annan väg. Fler vuxna där barnen finns. Tidiga insatser innan unga hamnar snett. Små och stabila arbetslag i hemtjänsten. Högre bemanning där vårdbehoven är störst. Och en landsbygdspolitik som börjar med att lyssna på dem som faktiskt bor där.

Trygghet är inte ett ord i ett valmanifest. Det är ett välkänt ansikte vid köksbordet, en vuxen som ser eleven i tid och en kommun som står på invånarnas sida.

Den 13 september är valet tydligt: fortsatt centralisering och symbolpolitik – eller trygghet, ansvar och närhet i hela Herrljunga.

Magnus Lennartsson
Sverigedemokraterna Herrljunga

29/08/2026

Vilken bra dag vi haft på Herrljunga festivalen många besök i vårat tält, många kloka och givande diskussioner.

29/08/2026

Idag är det festival i Herrljunga och vi är självklart ute och vill gärna prata lokal politik

27/08/2026

När personalen lämnar måste politiken börja lyssna

Jag är 24 år, tvåbarnsmamma och utbildad undersköterska. Jag vet hur avgörande en fungerande vård och omsorg är – både för den som behöver hjälp och för personalen som varje dag bär verksamheten på sina axlar.

Jag har själv arbetat i Herrljunga kommun men valde till slt att säga upp mig. Det var inget lätt beslut. Jag lämnade inte yrket för att jag slutat bry mig om människor. Tvärtom. Jag lämnade därför att jag upplevde ett bristande ledarskap och en arbetsmiljö där personalens erfarenheter och varningssignaler inte togs på tillräckligt stort allvar.

När en undersköterska säger upp sig förlorar kommunen mer än en rad i ett schema. Den äldre kan förlora ett välbekant ansikte. Kollegorna får ännu en lucka att täcka. Kontinuiteten försämras och den personal som stannar får bära en allt tyngre arbetsbörda. Till sist riskerar både kvaliteten och tryggheten att drabbas.

Jag ställer upp i kommunvalet för att jag vill bidra med erfarenheter från verkligheten.

Det går inte att lösa genom fler administrativa modeller, mer centralisering eller genom att pressa personalen ännu hårdare. En trygg omsorg kräver närvarande chefer, rimliga scheman, tillräcklig bemanning och en ledning som faktiskt lyssnar på dem som arbetar närmast de äldre. Personalen måste få tid att se människan – inte bara minuten, uppgiften eller nästa besök.

Som mamma ser jag samma behov av närvaro i skolan. Barn behöver trygga vuxna, arbetsro och stöd i tid. Ingen elev ska behöva misslyckas först för att sedan få hjälp. Lärare och annan skolpersonal måste få bättre förutsättningar att ägna sig åt barnen, inte tyngas av ständigt växande administration.

Vård, omsorg och skola är inte vilka verksamheter som helst. Det är kommunens kärnuppdrag och grunden för människors trygghet genom hela livet. Då måste också resurserna, ledarskapet och den politiska uppmärksamheten finnas där.

Jag ställer upp i kommunvalet för att jag vill bidra med erfarenheter från verkligheten. Herrljunga behöver ett ledarskap som tar ansvar när något inte fungerar, som lyssnar innan fler medarbetare ger upp och som prioriterar människor framför system. Personal ska vilja stanna, utvecklas och känna stolthet över sitt arbete. Barn, äldre och anhöriga ska kunna lita på att kommunen finns där när den behövs som mest.

Det är dags att välja en tryggare väg för Herrljunga – med fler närvarande vuxna i skolan, en värdig omsorg och ett ledarskap som ser och lyssnar.

Emelie Lennartsson, undersköterska och tvåbarnsmamma, kandidat nummer 3 för Sverigedemokraterna Herrljunga