Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

03/09/2026

Vår tidskrift Arbetarhistoria har blivit nominerande till årets Formgivarpris!

Hurra för Arbetarhistorias redaktion och stort tack till formgivare Daniela Kisch Juvall!

26/08/2026

Vi tipsar om en workshop i att skriva sjukhusarbetets historia. Skriv ett abstract och anmäl dig!

Call for paper för workshop om arbetare i vården 1940-1980.

Sprid gärna!

20/08/2026

Många studenter känner till folkräkningar, intervjuer och tidningsmaterial som historiska källor. Men hur ofta använder vi hushållsbudgetar?

I senaste numret av Arbetarhistoria introduceras hushållsbudgetar som en central källa för att studera arbetarfamiljers levnadsvillkor, konsumtion, löner och ekonomiska strategier. Artikeln visar också hur budgetar kan läsas kritiskt: inte bara som statistik utan som uttryck för idéer om rättvisa, behov och social ordning.

För studenter som skriver uppsats inom historia, ekonomisk historia, sociologi, genusvetenskap eller arbetslivsstudier erbjuder artikeln både metodiska perspektiv och konkreta vägar vidare till arkiv, databaser och forskning.

Ett tips inför sensommarens läsning – och höstens uppsatsskrivande.

Prenumerera på Arbetarhistoria via https://www.arbetarhistoria.se/

20/08/2026

Vi bygger landet - Historiska val, del 1 - Mellankrigstiden

Demokratin var pinfärsk när svenskarna gick till val 1921. Hur skulle egentligen kvinnorna rösta? 1928 bidrog Högerns skräckpropaganda till Socialdemokraternas bakslag, men 1932 lyckades sossarna vinna valet och sjösätta sitt krisprogram efter en rejäl mobilisering. Det här är första delen av tre om avgörande val som formade historien. Det här avsnittet handlar om demokrativalet 1921, kosackvalet 1928 och krisvalet 1932.

Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO Sverige och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Medverkande i detta avsnitt: Historikern, genusforskaren och feministen Yvonne Hirdman, aktuell medboken ”Mellankrigstider” (utgiven av Ordfront), som också ligger till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts och ”Svensk politik” av Per T Olsson, utgiven av Historiska Media.

Vissa ljudklipp är hämtade från valfilmer och journalfilmer publicerade på Filmarkivet.se och Youtube, andra har tillhandahållits av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

19/08/2026

Vi bygger landet - Historiska val, del 2- Efterkrigstiden

Nu finns andra delen i serien om historiska val. I det här avsnittet av Vi bygger landdt medverkar den eminente historikern Urban Lundberg, författare till den aktuella boken ”Efterkrigstider” (Ordfront). Länkar finns i kommentarerna. Lyssna och dela gärna!

Vilken väg skulle Sverige välja efter kriget – socialismens eller liberalismens? Striden blev hård 1948. Det blev den också tio år senare, då partierna drabbade samman i pensionsfrågan. Och 1968 blev det brakseger för Erlander och Socialdemokraterna. Det här är andra delen av tre om avgörande val som formade historien. Det här avsnittet handlar om planhushållningsvalet 1948, ATP-valet 1958 och Erlandervalet 1968.

Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO Sverige, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Vissa ljudklipp är hämtade från valfilmer och journalfilmer publicerade på Filmarkivet.se och Youtube, andra har tillhandahållits av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Finns där poddar finns!

14/08/2026

Den gamla kortkatalogen i all ära! Hur många händer har inte bläddrat i dessa? Låntagare och personal av Generation X kommer fortfarande ihåg hur det kändes. Gör du?

Vi bjuder på en för bibliofiler. 👋

Vår gamla kortkatalog täcker in vårt biblioteks bestånd 1967-1988, organiserad i alfabetisk ordning efter ämne. Mycket av vårt bestånd finns redan i vår online katalog, men en hel del godbitar gömmer sig fortfarande i denna kortkatalog.

14/08/2026

Det är svårt att leta efter böcker som man inte vet att de finns. Likväl är det inte sällan just sådana man vill ha.

Biblioteksvärlden har skapat ett förnämligt hjälpmedel för dylika situationer. De kallas ämnesord. Det finns flera system för att klassificera böcker (och andra trycksaker), anpassade efter olika ämnens särskilda egenheter. Ett av dessa är Svenska ämnesord (SAO). Det består nu av nästan 38 000 termer och det sköts av Kungliga biblioteket.

I bra bibliotekskataloger kan man söka på dessa ämnesord. När man väl har börjat använda detta hjälpmedel ser man ganska snart hur ämnesorden är konstruerade (de kan ibland bestå av flera ord) och hur de kan kombineras för att göra mer avgränsade sökningar.

Arbetarhistoria har under senare år gjort reklam för detta hjälpmedel genom att i varje nummer ge exempel på ett ämnesord, försett med en definition som Kungliga biblioteket inte har något som helst ansvar för. Från och med detta nummer har vi också lagt in några av bibliotekskatalogens ämnesord för de böcker som recenseras. Vi hoppas på så sätt att öppna vägar in i våra samlingar till skrifter som läsarna inte visste att de ville läsa.

Du kan köpa senaste numret eller teckna en prenumeration på https://www.arbetarhistoria.se

05/08/2026

Arbetstid berör oss alla, vare sig vi har den eller inte.
Hur kan man få mindre?
Hur kan man få mer?
Hur ska man få den passa ihop med resten av livet? Varför ska man ens behöva grubbla över dessa frågor? Vem ska bestämma över arbetstiden? Vem ska bestämma vad som är arbetstid?

Ledartexten i senaste numret av Arbetarhistoria konstaterar att arbetstidsfrågan åter seglat upp på dagordningen. Och att den i en eller annan form egentligen legat där under arbetarrörelsens hela historia. Så det är bara att kavla upp ärmarna efter semestern och börja jobba igen. Med arbetstidsfrågan, alltså. Och med Arbetarhistoria som inspiration, pådrivare och avkoppling. Allt på en gång. Ty så spränger vi arbetstidens gränser.

Du kan köpa senaste numret eller teckna en prenumeration på https://www.arbetarhistoria.se

28/07/2026

Tänk dig att polisen i din kommun styrdes lokalt – och att staten länge inte hade något att säga till om.

Så såg det faktiskt ut i Sverige ända fram till 1965. Josefin Berndts avhandling "Polisfrågan i svensk politik" berättar historien om hur den förändringen gick till – och det visar sig vara en oväntat spännande historia.

Det handlar inte om en enkel politisk strid mellan höger och vänster, utan om ett hundra år långt pusslande med lokala intressen, statliga ambitioner och stora kompromisser. Ådalen 1931 dyker upp som en verklig vändpunkt – de dramatiska händelserna där påskyndade förstatligandet och ledde direkt till att säkerhetspolisen grundades 1932.

Avhandlingen är gedigen och välskriven, och den ger en ny förståelse för hur den svenska staten byggdes upp – institution för institution, reform efter reform.

Känner ni till historien om Ådalen och dess efterverkningar?
Ett lästips från redaktionen.

Om du är nyfiken, men inte säker kan du läsa Matias Kaihovirtas recension i senaste numret av Arbetarhistoria.

Du kan köpa lösnummer och teckna prenumerationer på https://www.arbetarhistoria.se

21/07/2026

Historisk resa till norra Uppland

I Göran Rydéns essä i senaste numret av Arbetarhistoria blir Leufstabruk mer än en välbevarad bruksmiljö. Genom berättelser om smeder, transporter, hushåll och vardagsliv träder 1700-talets arbete fram som något levande och konkret.

Det är en påminnelse om hur historia kan fördjupa vår förståelse av platser — och göra sommarens utflykter rikare. Efter läsningen är det svårt att inte vilja vandra genom bruksgatorna, se smedjan och uppleva miljöerna på plats.

För dig som är intresserad av arbetarhistoria, industriarv och hur arbete formade samhället är Leufstabruk väl värt ett besök i sommar.

I senaste numret av Arbetarhistoria kan du också läsa Kjersti Bosdotters recension av Göran Rydéns stora verk Det stora Jernsystemet i Arbetarhistoria.

Läs recensionen i Arbetarhistoria, se https://www.arbetarhistoria.se/
För att prenumerera, se https://natverkstan.premium.se/tidskrift/arbetarhistoria