Sveriges museum om Förintelsen

Sveriges museum om Förintelsen Sveriges museum om Förintelsen är ett svenskt, statligt museum som bevarar och för vidare minnet av Förintelsen. Torsgatan 19, Stockholm.

The Swedish Holocaust Museum is a state-owned museum that preserves and passes on the memory of the Holocaust.

I juni 1939 var Lieselotte ”Lilo” Jacks 15 år. Föräldrarna Gertrud och Alfred hade skickat henne till Sverige med en bar...
17/06/2026

I juni 1939 var Lieselotte ”Lilo” Jacks 15 år. Föräldrarna Gertrud och Alfred hade skickat henne till Sverige med en barntransport från Berlin till säkerheten i Göteborg. Med sig hade hon bland annat den här lilla resväskan.

Lilo föddes 1923 och växte upp i Berlin. När nazisterna tog makten 1933 infördes flera anti-judiska lagar som gjorde det svårare för judar att leva i Nazityskland.

Under Novemberpogromen 1938 brändes synagogor, judiska butiker vandaliserades, människor misshandlades och dödades, och 30 000 judiska män greps och skickades till koncentrationsläger.

Våldet väckte bestörtning i omvärlden. Initiativ togs för att judiska barn skulle få lämna Nazityskland genom Kindertransport (barntransporten).

När Lilos föräldrar vinkade av henne vid tåget i Berlin 1939 blev det sista gången de sågs.

Lilo stannade i Sverige och levde resten av sitt liv här. Hennes son Greger har delat hennes berättelse och skänkt föremål, dokument och fotografier till museet.

Syntolkning: En resväska och en id-handling. Foto: Helena Bonnevier, Sveriges museum om Förintelsen/Statens historiska museer

11/06/2026

Nu är Cecilias sybehörsask på plats i museet!

I museets lounge visar vi föremål ur samlingarna i en glasmonter. Innehållet byts ut regelbundet för att lyfta olika delar av historien. Välkommen till Torsgatan 19 för att se asken och lära dig mer om dess historia!

Syntolkning: Personal på museet placerar Cecilias sybehörsask i en glasmonter. En hand lägger försiktigt dit olika sybehör, bland annat trådrullar.

Till minne av Tobias Rawet (1936–2026) Tobias Rawet, överlevande från Förintelsen, har lämnat oss. Tobias Rawet föddes 1...
08/06/2026

Till minne av Tobias Rawet (1936–2026)

Tobias Rawet, överlevande från Förintelsen, har lämnat oss.

Tobias Rawet föddes 12 februari 1936 i Łódź i Polen. 1939 ockuperades Polen av Nazityskland. Eftersom Tobias och hans familj var judar tvingades de in i Łódź getto. Det var trångt och uppemot en femtedel dog av svält, köld eller sjukdomar.

I januari 1942 påbörjades deportationer från Łódź getto till förintelselägret Chełmno. Nazisterna tömde och stängde gettot 1944. Tobias och hans familj var bland de sista att lämna gettot. Fångarna förflyttades till olika förintelse, arbets- och koncentrationsläger. Tobias och hans mamma fördes med tåg till koncentrationslägret Ravensbrück.

Både Tobias och hans föräldrar överlevde lägren och tog sig tillbaka till Łódź efter andra världskriget. Fyra år senare flydde familjen undan kommunistregimen i Polen och kom till Sverige. De flyttade in i en lägenhet i Stureby, Stockholm. Tobias var tolv år och fick snabbt nya vänner.

Senare i livet tog Tobias ingenjörsexamen och gifte sig med sin fru Monica Jockton. De fick tre barn tillsammans.

Tobias har skänkt fotografier, dokument och andra minnessaker till Sveriges museum om Förintelsen. Han har också delat med sig av sitt vittnesmål i Dimensions in Testimony och USC Shoah Visual Archive.

Dimensions in Testimony är en dokumentationsform som gör det möjligt att samtala med överlevande från Förintelsen. Tobias har deltagit i intervjuer där han svarat på runt 1 000 frågor. Genom Dimensions in Testimony kan du kan ställa frågor till Tobias och andra överlevande långt efter att de gått bort.

På museet fortsätter vi att dela Tobias historia och vårda hans minne.

Tack Tobias för att du orkade berätta!

Syntolkning: Tobias under arbetet med Dimensions in Testimony. Foto: Erik Lernestål, Sveriges museum om Förintelsen/SHM

Vid krigsslutet stod det klart att de nazistiska ledarna skulle ställas till svars. Nürnbergprocessen inleddes i novembe...
05/06/2026

Vid krigsslutet stod det klart att de nazistiska ledarna skulle ställas till svars. Nürnbergprocessen inleddes i november 1945 och refererades flitigt i svenska tidningar. Åtalen omfattade bland annat omfattande krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Här ser du Dagens nyheter från 19 oktober 1945. De beskrev omfattningen av brotten:

"Från Göring ner till propagandaledaren Hans Fritsche anklagas huvudpersonerna för att ha förberett och inlett det andra världskriget och för terror, massmord, förföljelser, förstörelse, plundringar och härjningar som i bestialitet överträffar allt som hittills upptecknats i mänsklighetens historia."

📰 I utställningen Svart på vitt får du veta mer om det som stod i tidningen och om svenska tidningsläsare kunde förstå vidden av nazisternas brott. Välkommen till Torsgatan 19!

📍 Just arbetar vi också med en ny utställning som öppnar i augusti, Rättegångarna. Där kommer du att få ta del av rättsprocesserna efter Förintelsen – från de första rättegångarna och fram till i dag. Du får också möta personerna bakom rättegångens roller och se unika föremål ur museets samling.

Syntolkning: Tidningssida från Dagens nyheter.

På Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm finns små gravstenar över människor som överlevde Förintelsen och kom ti...
03/06/2026

På Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm finns små gravstenar över människor som överlevde Förintelsen och kom till Sverige efter krigsslutet, men dog kort efter ankomsten.

En av dem är Pola Ladowska. Hon föddes 1912 i Sosnowiec i Polen. Hennes föräldrar hette Zadwel och Basia. Pola hade troligen en syster vid namn Rosa Beitel.

Pola är ett av fallen där vi vet väldigt lite om vad som hände henne och hennes familj. Vi vet inte om någon mer i familjen överlevde, men utifrån de få dokument som finns bevarade kan vi ändå ana konturerna av Polas liv.

När Nazityskland invaderade Polen 1939 var Pola 27 år gammal. Av de uppgifter som finns om hennes liv under kriget vet vi att hon vid någon tidpunkt bodde i Warszawa.

År 1942, när nazisterna inledde deportationerna av judar till förintelselägren, tvingades Pola flytta mellan olika arbetsläger. Vilka läger hon befann sig i är oklart, liksom vad som hände hennes föräldrar och syster.

Mot slutet av kriget vet vi att Pola befann sig, ensam, i koncentrationslägret Bergen-Belsen i norra Tyskland. När lägret befriades var hon svårt sjuk.

Hon anlände till Sverige med S/S Kastelholm den 11 juli 1945. Då var Pola i så dåligt skick att hon omedelbart fördes till Epidemisjukhuset i Roslagstull. I journalen från hennes första dag står att hon är utmärglad.

27 juli försämrades hennes tillstånd ytterligare och hon svarade inte längre på tilltal. Dagen därpå, 28 juli 1945, avled hon klockan 06.30 i sviterna av bland annat tuberkulos. Hon hade då varit i Sverige i knappt en vecka.

Pola blev 33 år gammal. 🌸

📍 Om du besöker Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm i sommar kan du hitta QR-koder vid några av gravstenarna. När du scannar dem får du ta del av olika människors berättelser. Deras röster är för evigt förlorade för oss, men inte minnet av dem. Minnet som vi, genom att berätta om dem, håller levande.

Syntolkning: En gravsten, Pola Ladowskas registreringskort efter kriget och en informationsskylt på begravningsplatsen. Foto: Miranda Solvang/Sveriges museum om Förintelsen och Arolsen Archives

Idag på Mors dag vill vi uppmärksamma Marions mamma Angelika.🌸 På grund av förföljelserna av judar i Nazityskland skick...
31/05/2026

Idag på Mors dag vill vi uppmärksamma Marions mamma Angelika.🌸

På grund av förföljelserna av judar i Nazityskland skickade Arthur och Angelika Loewe sin 11-åriga dotter Marion till Sverige. Marion kom hit genom Kindertransport och den svenska barnkvoten, inom vilken cirka 500 judiska barn fick komma till Sverige utan sina föräldrar.

När Marion kom till Sverige från Berlin 1939 hade hon med sig en minnesbok med hälsningar från vänner och bekanta. På den första sidan i boken har Angelika skrivit en hälsning till sin dotter den 27 juli 1936. Minnesboken förefaller vara iordninggjord av Angelika.

Marions mamma Angelika överlevde inte Förintelsen. Hon mördades i förintelselägret Chelmno i maj 1942.

Genom Angelikas barnbarn finns boken kvar och ingår i vår museisamling.

Syntolkning: På första bilden ser du Marion och Angelika tillsammans på Marions första skoldag. På andra bilden syns minnesboken i form av en anteckningsbok med brunt omslag. Foto: Sveriges museum om Förintelsen

Heinz Ahrens var tysk fotograf och övertygad pacifist som dokumenterade en av Europas mörkaste tider. 📸Heinz växte upp i...
26/05/2026

Heinz Ahrens var tysk fotograf och övertygad pacifist som dokumenterade en av Europas mörkaste tider. 📸

Heinz växte upp i Tyskland. Hans föräldrar var engagerade socialdemokrater och övertygade pacifister. Under första världskriget kallades Heinz in till militärtjänst. Heinz undvek fronten och arbetade civilt. Samtidigt deltog han i hemlighet i en pacifistisk organisation som försökte sabotera krigsinsatser.

Efter första världskriget arbetade han som fotograf och vistades periodvis i Sverige. Efter branden i riksdagshuset i Berlin 1933 fick Heinz ett tips om att kanske ta en semester, underförstått för att undvika att bli arresterad. 1934 åkte han till Sverige.

Här fick han avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och förlorade sitt tyska pass. I stället fick han ett svenskt främlingspass utan rätt att arbeta, men han drev ändå en fotostudio i Göteborg. Han gifte sig med Ingrid och fick dottern Anita år 1938.

Situationen blev allt svårare. Heinz fick avslag gång på gång när han ansökte om att få stanna i landet. 1941 greps han och placerades på Smedsboförläggningen. Kort därefter försökte han fly men greps i Norge och fördes tillbaka till Göteborg för deportation till Tyskland. I sista stund gav hans fru honom dottern Anita och sa:

”Ta med henne – då kan de inte skjuta dig.”

Det räddade sannolikt hans liv.

Eftersom Anita var svensk medborgare tvingades Gestapo ta hänsyn till barnet och han undgick både koncentrationsläger och fängelse.

I Lübeck började han åter arbeta som fotograf. Samtidigt fortsatte han sitt motstånd och knöt kontakter med bland andra pastor Albin Hansson i Svenska kyrkan och Röda Korset i Hamburg. Tillsammans hjälpte de människor att fly från Nazityskland.

Så småningom fick han i uppdrag av Svenska Röda Korset att fotografera räddningsaktionen med de Vita bussarna. Trots fotoförbud lyckades han dokumentera både insatsen och livet i krigets slutskede.

🔗 Läs mer om Heinz Ahrens på vår webb: https://museumforintelsen.se/heinz-ahrens/

Syntolkning: Bild 1: Familjeporträtt. Bild 2: Vita bussarna. Foto: Heinz Ahrens, Röda Korsets arkiv

Under sommaren visar museet Sanna Frieds konstutställning Min farmor Hédi Fried. Utställningen handlar om Sannas rela...
21/05/2026

Under sommaren visar museet Sanna Frieds konstutställning Min farmor Hédi Fried.

Utställningen handlar om Sannas relation till sin farmor, Hédi Fried, och om att vara barnbarn till en förintelseöverlevande. Hédi överlevde Förintelsen och kom till Sverige efter befrielsen med räddningsaktionen Vita båtarna. Hon hade stor betydelse för Sannas liv och inspirerade henne tidigt att börja måla.

📍 Utställningen visas till 23 augusti. Läs mer på museumforintelsen.se

Foto: Aron Pelcan

Sjukhusräkning från Lübeck, april 1945. Räkningarna är utställda på Uno Holm, chaufför på en av de vita bussarna. Efter...
19/05/2026

Sjukhusräkning från Lübeck, april 1945.

Räkningarna är utställda på Uno Holm, chaufför på en av de vita bussarna. Efter att hans buss börjat brinna blev Uno skadad och fick avbryta arbetet. Ett riskfyllt arbete som pågick mitt under brinnande krig och bombräder. Han vårdades på sjukhus i Lübeck en längre tid under våren 1945. Uno blev senare en av dem som tilldelades medalj för sina insatser.

Unos döttrar har skänkt material till våra samlingar. Materialet berättar om Uno, hans insatser i räddningsaktionen och hans tid i Tyskland våren 1945.

Foto: Sveriges museum om Förintelsen

På kvällen den 16 maj 1944 omringade SS-soldater den romska avdelningen i Auschwitz-Birkenau. På bilden är avdelningen ...
16/05/2026

På kvällen den 16 maj 1944 omringade SS-soldater den romska avdelningen i Auschwitz-Birkenau. På bilden är avdelningen markerad i gult.

Lägerledningen hade beslutat att mörda de cirka 6 500 sinti och romer som fanns kvar där. SS-soldater beväpnade med automatvapen åkte in i avdelningen på lastbilar och beordrade fångarna att komma ut ur barackerna.

I stället för att lyda order barrikaderade sig fångarna i sina baracker. Beväpnade med olika verktyg vägrade de att komma ut. SS soldaterna överraskades av fångarnas beteende och fick order att lämna avdelningen.

Fångarna hade blivit förvarnade av Tadeusz Joachimowski, en polsk politisk fånge som bodde i den romska avdelningen. Han ansvarade för att registrera alla sinti och romer där och fick veta att de skulle föras till gaskamrarna. Informationen förde han vidare till sina medfångar.

Motståndet ledde till att ett tusental sinti och romer flyttades till andra koncentrationsläger och därmed undkom döden i gaskamrarna.

📍 I veckan stängde vi utställningen Oberättat. Tack till alla som besökte den! Vi fortsätter att berätta om folkmordet på sinti och romer och att föra vidare vittnesmål. Du kan fortfarande ta del av hela utställningen digitalt på vår webb, museumforintelsen.se

Foto: Wikimedia commons (PDM)

Adress

Torsgatan 19,, Stockholm
Kungsholmen
11321

Öppettider

Tisdag 11:00 - 17:00
Onsdag 11:00 - 20:00
Torsdag 11:00 - 17:00
Fredag 11:00 - 17:00
Lördag 11:00 - 17:00
Söndag 11:00 - 17:00

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Sveriges museum om Förintelsen postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Organisationen

Skicka ett meddelande till Sveriges museum om Förintelsen:

Genvägar

Dela