20/06/2026
Lysekil står inför stora investeringar och vi har en stor underhållsskuld. Vårt resultat är relativt våra investeringar inte tillräckligt.
Att enbart spara oss ur vår situation är inte att föredra menar vi. Vi behöver också skapa en situation där vi kan minska vårt engagemang i fastigheter och göra det bättre där vi är kvar.
Björn skriver i Bohusläningen!
LP: Kejsaren är fortfarande naken i Lysekils ekonomi
Lysekils kommun visar överskott i bokslutet, men bakom siffrorna växer en underhållsskuld som riskerar att bli betydligt dyrare än vad politikerna vill tala om. Utan öppna kalkyler och ärliga besked om framtida kostnader riskerar dagens ekonomiska framgångsbild att bli morgondagens kris, menar Björn Martinsson från Lysekilspartiet.
Lysekils politiker fortsätter att applådera en ekonomi som på ytan visar plusresultat – men under ytan växer problemen. 20 miljoner i överskott låter tryggt. Det är det inte.
För bakom resultatet döljer sig något betydligt större: en underhållsskuld som sannolikt överstiger en miljard kronor. Fastigheter som är avskrivna till noll, vägar och kajer som inte ens finns med i planerna – och ett investeringsbehov som är så diffust beskrivet att ingen utomstående kan förstå konsekvenserna.
Det är inte transparens. Det är mörkläggning i budgetformat.
Det är enkelt att motivera satsningar i välfärden – det vill alla ha. Men en fungerande välfärd kräver att värdet på kommunens tillgångar ökar, inte minskar.
När tillgångarna tillåts förfalla gör kommunen raka motsatsen. Man lever på kredit. Precis som med ett kreditkort fungerar det – tills räkningen kommer.
Och den kommer.
Kommunens lokaler värderas till drygt 3 000 kronor per kvadratmeter. Det säger allt om problemet. På pappret ser det stabilt ut. I verkligheten närmar sig många byggnader slutet av sin livslängd redan inom några år.
När skolor, äldreboenden och verksamhetslokaler måste rustas upp samtidigt spelar det ingen roll hur många gånger man pekat på ett tidigare överskott.
Då är det kassaflödet som avgör – och där saknas svaren.
Vi lånar, skjuter upp – och hoppas
Med en soliditet på 19 procent i kommunkoncernen är Lysekil redan tungt belånat. Samtidigt har kommunen högre kostnader än jämförbara kommuner.
Det betyder i klartext: vi lever lite över våra tillgångar – och kompenserar genom att skjuta underhållet på framtiden.
Det är inte ekonomisk styrning. Det är ekonomisk förnekelse.
De viktiga frågorna ingen vill svara på.
I budgeten saknas fortfarande det mest grundläggande:
• Hur stora blir kostnaderna när underhållet inte längre kan skjutas upp?
* Behövs skattehöjningar?
• Räcker effektiviseringar – eller väntar nedskärningar i skola och omsorg?
Istället får vi visioner, projekt och vallöften. “Allt till alla” – men ingen berättar vad det kostar.
Det mest oroande är inte siffrorna. Det är att så få verkar vilja prata om dem. Varken majoritet eller opposition tar ett helhetsgrepp.
Man berömmer resultatet – men undviker verkligheten bakom det.
Det är exakt så kejsaren i sagan kunde fortsätta sin parad.
Lysekilspartiet vägrar spela med i den föreställningen. Vi ställer krav på att underhållsskulden redovisas öppet. På riktiga långsiktiga kalkyler. På ärliga besked om vad som väntar.
Det är inte det som ger snabba applåder.
Men det är det enda som är ansvarsfullt.
För till slt spelar det ingen roll hur många band man klipper eller visioner man presenterar. Om tillgångarna förfaller och skulderna växer, då är riktningen fel.
Och då är kejsaren – oavsett vad kommunledningen säger – fortfarande naken.
Björn Martinsson, Lysekilspartiet
