10/10/2025
Mot bakgrund av att behöva anpassa Lysekils skolorganisation till ett minskande elevantal, en mycket läsvärd text från SKR
Demografisk vändpunkt innebär svåra politiska beslut
Sverige är mitt uppe i ett demografiskt skifte. Många svåra politiska beslut kommer att behöva tas för att svensk välfärd ska kunna fortsätta utvecklas och hålla hög kvalitet.
Sverige är mitt uppe i ett demografiskt skifte med färre födda barn, fler äldre och marginellt fler i arbetsför ålder. Effekterna av befolkningsutvecklingen diskuteras nu brett i samhället och nyligen tillsatte regeringen en utredning för att ta reda på varför det föds så få barn.
Under det senaste decenniet har Sveriges kommuner planerat och investerat för befolkningstillväxt. Mellan 2014 och 2024 ökade antalet barn i förskolan och grundskolan med över 200 000. Men nu svänger utvecklingen dramatiskt.
Fram till 2034 minskar antalet barn i förskoleålder med 43 000 och antalet grundskolebarn med 172 000, enligt SCB:s prognoser. Det innebär att vi över landet har behov av 800 färre förskolor och 700 färre grundskolor. Det är en dramatisk förändring som ställer helt nya krav på planering, resurshantering och politiskt ledarskap.
Det här handlar såklart inte om några alexanderhugg. Det är inte 800 förskolor och 700 grundskolor som ska läggas ned nu. Men, även om det är en långsam förändring och även om lösningarna kommer se olika ut, så måste stora förändringar ske.
Sverige står alltså vid en demografisk vändpunkt. När en kommun behöver anpassa sin verksamhet till färre barn handlar det inte om nedskärningar i form av minskade resurser per barn. Tvärtom ökar skolpengen i många kommuner. Men när antalet barn minskar påverkar det skolstruktur, lokalanvändning och personalbehov. Att låtsas som att dessa frågor kan ignoreras är inte bara oansvarigt, det är skadligt.
Att blunda för verkligheten hotar både kvaliteten i undervisningen och möjligheten till god resurshushållning. Ansvarstagande kräver mod och långsiktighet, även när besluten är svåra.
Samtidigt som antalet barn minskar, ökar antalet äldre kraftigt. Vi lever allt längre, ofta med god hälsa. Omsorgsbehoven ökar inte i samma takt som antalet äldre. Det är mycket glädjande. Den tekniska och medicinska utvecklingen ger också nya möjligheter, men successivt kommer äldreomsorgen att behöva byggas ut när omsorgsbehoven ökar.
Fram till dess har vi ett gyllene tillfälle att stärka äldreomsorgen, men det kommer att kräva att resurser ställs om från förskola och skola till äldreomsorgen i takt med att antalet barn och elever minskar.
Det är lätt att spela på oro när en skola hotas av nedläggning. Men det är oärligt att bortse från verkliga förändringar i elevunderlaget. Den demografiska förändringen är här och den kräver långsiktigt samarbete över mandatperioder och insikt om att välfärdens resurser ska räcka till mycket och till många.
Det krävs att samtliga, från riksdagsledamöter till förtroendevalda i kommuner och regioner, och faktiskt också varje invånare, hanterar förändringarna i befolkningssammansättningen med öppenhet, ansvar och respekt för fakta. Många svåra politiska beslut kommer att behöva tas för att svensk välfärd ska kunna fortsätta utvecklas och hålla hög kvalitet.
Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner
Peter Danielsson, vice ordförande Sveriges Kommuner och Regioner
Sverige är mitt uppe i ett demografiskt skifte. Många svåra politiska beslut kommer att behöva tas för att svensk välfärd ska kunna fortsätta utvecklas och hålla hög kvalitet.
