05/09/2026
Tankar i blått från Roslagen - Ska den svenska motorn få bränsle – eller riskera motorstopp?
Det finns människor som kan ekonomi.
Och så finns det människor som både kan ekonomi – och kan få andra att förstå den.
När Anders Borg gästade ett av Moderata Norrtälje Företagarråds öppna möten fick jag uppleva just det. Det som dröjde sig kvar hos mig var inte bara hans stora kunskap om svensk ekonomi.
Det var hans förmåga att ta något som lätt känns abstrakt och komplicerat och göra det begripligt. Plötsligt handlade nationalekonomi inte om diagram och modeller, utan om sådant vi alla kan relatera till: jobbet vi går till, företaget vi driver, pengarna vi sparar och besluten vi fattar om vår framtid.
Det är en ganska ovanlig förmåga.
Därför blev jag inte förvånad över uppmärksamheten kring Anders Borgs debattartikel i DN för ett par veckor sedan.
För det han gjorde var egentligen mer än att kommentera det politiska läget inför valet. Han satte fingret på en fråga som hade hamnat i skymundan.
I debattartikeln pekar han på att valet den 13 september handlar om mer än vem som ska styra Sverige. Det handlar också om vilken ekonomisk väg Sverige ska välja. Och det är här den parlamentariska situationen blir viktig. Om Socialdemokraterna efter valet blir beroende av Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan deras inflytande över den ekonomiska politiken bli betydande. Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver i dag en mer vänsterinriktad och ekonomiskt radikal politik än tidigare.
I grunden rör det sig om två olika synsätt på hur välstånd skapas och hur ekonomin bör fungera.
I den ena riktningen finns marknadsekonomin. Tron på människans förmåga att själv fatta beslut, ta ansvar och skapa värden. Arbete, företagande, ägande, investeringar och produktivitet. Ekonomisk frihet inom tydliga spelregler.
Sveriges ekonomi behöver en motor. Marknadsekonomin är en viktig del av den. Och som alla motorer behöver den bränsle.
Bränslet är människor som arbetar, företag som investerar, idéer som utvecklas och människor som vågar skapa något nytt.
Det betyder inte att marknaden löser allt. Det ska den inte heller göra. Ett fungerande samhälle behöver gemensamma regler, trygghet och ett skyddsnät för den som behöver det.
Men marknadsekonomin bygger på något viktigt: tillit till människors förmåga att forma sin egen framtid.
I den andra riktningen finns en ekonomisk politik som riskerar att få ekonomin att tappa fart: högre skatter, större transfereringar och kortare arbetstid.
Men vad händer om det blir mindre lönsamt att arbeta och om färre arbetar? Om kostnaden för att anställa ökar? Om det blir mindre attraktivt att investera och bygga företag?
Då riskerar motorn att tappa fart.
Det är här Anders Borgs resonemang blir viktigt.
För varifrån kommer egentligen de resurser vi sedan vill fördela?
Svaret är på sätt och vis väldigt enkelt.
De skapas.
Av människor som arbetar. Av företag som växer. Av investeringar som blir verklighet. Av någon som vågar anställa en person till.
Det är beslut som sällan syns i en statsbudget. Men de är en förutsättning för den.
Det är därför jag tycker att årets val förtjänar att diskuteras som ett ekonomiskt vägval – för att förstå vad som faktiskt står på spel.
Ska den svenska motorn få bränsle – eller riskera motorstopp?
Sofie Grandin
