22/06/2026
Glädjande skolresultat, men är det hela bilden?
Förra veckan presenterade Sjöbo kommun nya siffror över skolresultaten i kommunen. Resultaten visade på tydliga förbättringar jämfört med föregående år och i Ystads Allehanda kunde man läsa att familjenämndens ordförande, moderaten Rickard Sjöholm, uttryckte sin glädje över utvecklingen.
Det kan man förstå. Vem i Sjöbo blir inte glad av positiva rubriker om skolan?
Men när vi tittar närmare på samma siffror framträder en mer komplicerad bild.
Kommunens analys bygger på att man jämför årets nior med tidigare års nior och årets sexor med tidigare års sexor. Då jämför man olika elevgrupper med varandra. Det kan vara ett rimligt sätt att redovisa statistik, men problemet är att en stark årskull kan få resultaten att se bättre ut utan att det behöver betyda att skolan blivit bättre på att utveckla elevernas kunskaper.
Därför har vi i Vänsterpartiet valt att titta på samma elevgrupper över tid. Samtliga siffror nedan kommer från kommunens egen resultatsammanställning. Skillnaden ligger inte i siffrorna utan i hur de analyseras.
Låt oss börja med den elevgrupp som kommunen just nu lyfter fram.
När årets nior gick i sexan 2023 hade 68,4 procent full måluppfyllelse. När samma elever nu lämnar grundskolan ligger siffran på 62,0 procent. Gymnasiebehörigheten har sjunkit från 77,8 till 74,5 procent och meritvärdet från 209,6 till 205,2.
Även i svenska och matematik ser vi en nedgång när samma elever följs över tid. Engelska är det enda av kärnämnena som visar en tydlig förbättring.
Det här är inte heller något unikt för årets avgångsklass.
De elever som gick ut nian 2025 gick i sexan 2022. Då hade 64,3 procent av eleverna full måluppfyllelse. Tre år senare hade samma elevgrupp 53,0 procent. Meritvärdet sjönk samtidigt från 203,1 till 182,0.
När vi följer samma elevgrupper över tid ser vi alltså inte en tydlig förbättring. Tvärtom försämras resultaten i flera centrala mått.
Det här betyder inte att våra lärare gör ett dåligt jobb. Tvärtom. Vi vet att lärarna i kommunen arbetar hårt varje dag, ofta under pressade förutsättningar, för att varje elev ska lyckas så bra som möjligt. Däremot väcker resultaten frågor om hur väl de politiska satsningarna har fungerat och hur resultaten egentligen ska bedömas.
För elevernas skull räcker det inte att ett år ser bättre ut än det föregående. Den viktigaste frågan är om eleverna lämnar högstadiet med starkare kunskaper än de hade när de började där.
Men vi ska ge Rickard Sjöholm rätt i en sak. Kommunen ska inte vara nöjd än.
Vi ska inte vara nöjda förrän alla elever ges förutsättningar att lämna grundskolan med godkända betyg.