Stockholms stadsarkiv

04/08/2026

Sommarlyssningstips!

Ratta in Vetenskapsradion Historia och hör om den Piperska smällen. En spännande serie i fyra delar. Medverkande är Stadsarkivets Mats Hayen och mycket av källmaterialet finns i de rättsliga arkiven på Stadsarkivet.

Följ med till 1920-talets Stockholm och en värld av kokain, prostitution och spritsmuggling. Piperskasmällen är en makalös och skrämmande historia.

31/07/2026

Så var det fredag igen och dags för den sista delen i Stadsarkivets sommarfilmserie ”Från arkivhyllan till ljuset”, en serie där vi låtit sommarsolen kasta sitt ljus på några av de kvinnor som levde i Stockholm på 1700-talet men som inte vanligtvis lyfts fram i historieberättandet. Idag ska vi få höra om Stina Knutsdotter, en kvinna som själv tar ansvar för sin religion.

Vintern 1738 är Konsistorium, Stockholms högsta kyrkliga instans, på jakt efter de irrläriga människor som bildat en egen liten församling i Mommas hus på Södermalm, en församling som tar avstånd från kyrkans ritualer och maktanspråk. Men när Konsistoriums vaktmästare knackar på dörren är alla husets religionsrebeller bortresta. Alla utom en – pigan Stina Knutsdotter, en kvinna som menar att ”Gud har lossat henne ifrån lagar och stadgar” – hon behöver bara följa sitt samvete! Stadsarkivets arkivpedagog Kettil Mannerheim berättar.

Arkivkälla: SE/SSA/Stockholms Domkapitel/ A1 volym 91 sid 28ff

27/07/2026

Porträttet, polisen och protokollet

På ett porträtt från 1919 möter vi Axel Esbensen. Han ser rakt in i kameran. Dansk medborgare, regissör, filmarbetare och sedan länge bosatt i Stockholm.

Bilden sitter i hans ansökan om uppehållsbok. På pappret finns namn, yrke, födelseort, bostad och handstil. Ett administrativt dokument, till synes ganska vardagligt. Men bland handlingarna finns också en anteckning från polisen.

Axel hade tidigare varit hörd för “otukt mot naturen”. Så benämndes samkönade s*xuella handlingar i dåtidens lagstiftning. Samkönat s*x var förbjudet i Sverige fram till 1944 och kunde leda till straffarbete.

I januari 1917 åtalades Axel vid Stockholms rådhusrätt efter en anmälan från två sjömän. Rättegången hölls inför lyckta dörrar, utan publik. Den handlade inte bara om vad som påstods ha hänt den aktuella natten. Den kom också att handla om Axels begär, hans privatliv och frågan om han tidigare haft s*xuella relationer med män.

Axel nekade till brottet.
Han frikändes.

Ändå blev spåren kvar. I polisens anteckningar, i förhören, i protokollet och i ansökan om att få stanna i Sverige.

Under Stockholm Pride som pågår denna vecka så lyfter vi Axel Esbensen, inte för att reducera honom till polisens ord eller till brottet han frikändes från. Utan för att handlingarna visar hur lagar, polis och domstolar en gång kunde tränga in i människors mest privata liv.
Men Axel var mer än ett ärende. Han var verksam i den tidiga svenska filmen och skrev manus till Vingarne från 1916, senare beskriven som den första spelfilmen med homos*xuellt tema.

Pridehistoria finns också i marginalanteckningar, protokoll, ansökningar och fotografier - i arkiven. Där kan vi ana de liv som myndigheterna försökte granska, kategorisera och kontrollera. Och ibland börjar allt med ett porträtt.

Källor: Handlingar om Axel Esbensen ur Stadsarkivets samlingar. Porträtt från cirka 1918 till 1919. Fotograf okänd, Stadsarkivet. På bild 4 kan du läsa polisens anteckning, Bild 5 visar handlingar från polisförhöret. Vill du läsa handlingarna transkriberade och i större format så finns de publicerade i Stockholmskällan. 🏳️‍🌈

24/07/2026

Det är fredag och det har blivit dags för del fyra i Stadsarkivets sommarfilmserie ”Från arkivhyllan till ljuset” där arkivpedagog Kettil Mannerheim tar oss med på en tidsresa till några kvinnliga öden i Stockholms under 1700-talet. Idag ska vi få höra den sorgliga historien om Stina Bergs misslyckade suicidalmord.

Den gamla pigan Stina Berg vill mest bara dö. Men att begå självmord är som bekant förödande för själens eviga välfärd (självmord=inte komma till himlen). Långfredagen 1764 försöker hon lösa sitt dilemma på ett annat sätt.

Arkivkälla: SE/SSA/Norra förstadens västra kämnärsrätt A2A: 3 år 1764

17/07/2026

Sommaren snurrar fort och det har blivit dags för del tre i Stadsarkivets filmserie ”Från arkivhyllan till ljuset” där några kvinnoöden från 1700-talet får uppmärksammas. Nu ska vi få höra om livstidsfången Sigrid Lisa Holtz genom hennes brev från Spinnhuset på Långholmen.

Inspärrad på Långholmens Rasp- och Spinnhus blir livstidsfången Sigrid Lisa Holtz anklagad för en flera år gammal stöld. Året är 1752 och i en kluddig men eldig försvarsskrift tycker hon att det är orättvist att hennes anklagare fritt kan samla bevis och vittnen, men hon som är ”arrestant” har inte samma möjligheter: ”fast iag är en lifstids fånge så är iag dock en meniska så at iag bör niutta sama frihetter som ehou med rätten”!

Medverkande: Kettil Mannerheim, arkivpedagog på Stadsarkivet

Arkivkälla: SE/SSA/Södra förstadens kämnärsrätt F3: 4 år 1735

10/07/2026

Nu har det blivit dags för del två av vår sommarfilmserie där vi låter solen skina på några av de kvinnor som levde på 1700-talet i Stockholm som annars inte syns så ofta. Det har blivit dags att höra om Anna Christina Preusners fyra dagar som katolik.

Den religiöst likgiltiga andra-generationsinvandraren Anna Christina Preusner vill gifta sig med fadern till sitt barn. Men för att kunna göra det på Kungsholmen 1766 måste man först klara av kyrkoherde Olof Gråbergs stränga husförhör. Kan man inte sin kristendomskunskap får man inte ta den heliga nattvarden, och får man inte det får man inte gifta sig. För den icke-läskunniga spinnerskan Preusner känns denna kunskapsresa som nästan omöjlig. Kanske prästen i stadens katolska församlingen är lättare att ha att göra med?

Medverkande: Kettil Mannerheim, arkivpedagog på Stadsarkivet

Arkivkälla: SE/SSA/Stockholms domkapitel/E III volym 115 akt 103 samt SE/SSA/Stockholms domkapitel/A I volym 119

03/07/2026

I sommar låter vi solen skina på några av de kvinnor som levde på 1700-talet i Stockholm som annars inte syns så ofta. I en serie korta filmer får du träffa Stina, Anna, Sigrid, och några fler som alla lämnat spår i arkiven och som levde i staden för några hundra år sedan, presenterade av arkivpedagog Kettil Mannerheim.

Först ut är Anna Sahlberg och hennes bedrövelser.

Olyckorna slår som spön i backen för Anna Sahlberg sommaren 1735! Hennes man dör, huset brinner upp och resten av hennes egendom blir stulen. För att få hjälp i nöden, fattar hon pennan, uppbådar sin kraftfullaste formuleringskonst och skickar två metafortyngda brev till Södra förstadenskämnärsrätt. En liten film för er språkälskare!

Arkivkälla: SE/SSA/Södra förstadens kämnärsrätt F3: 4 år 1735

30/06/2026

Det råder fotbollsfeber och ikväll är det vinna eller försvinna som gäller!

Som pepp kan vi kika på lite fotbollsrelaterade handlingar i arkiven från olika Stockholmsklubbar och föreningar.

Här kommer bilder från Allmänna idrottsklubben AIK, Hammarby IF, Stockholms fotbollsförbund, Stockholms spårvägars gymnastik- och idrottsförening och Birger Personnes arkiv för att nämna några.

I arkiven finns allt från domarrapporter, visselpipor, pokaler och fotografier.

Heja Sverige nu då! 🇸🇪⚽️

30/06/2026

Idag är det på dagen 100 år sedan som Rotemans*xpeditionerna avvecklades i Stockholm. Rotemännen skulle ersättas av Stockholms stads mantalskontor vid Slottsbacken, en modernare lösning som byggde på adress- och mantalskort.

Rotemännen arbetade mellan åren 1878-1926 i olika rotar och hade så koll på de personer som bodde i de olika delarna av stan, hur människor flyttade omkring och vad de sysslade med.

Vill du veta mer om folkbokföringens historia och hur vi haft koll på invånare i Stockholm så kommer i höst, den 30 september en Onsdagshistoria om det:
https://stadsarkivet.stockholm/aktuellt/kalendarium/2026/09/mot-miljonen-konsten-att-rakna-stockholmare/

Läs mer om Rotemansarkivet:
https://stadsarkivet.stockholm/sok-och-bestall/sok-i-stadsarkivets-databaser/rotemansarkivet/

15/06/2026

Vad gör en förvaltningsjurist?

I vår serie bakom kulisserna, får vi bekanta oss lite med de olika rollerna som finns på Stadsarkivet.

Här berättar Gustav om sitt arbete med att följa och tolka lagar och regler, om sekretess och om juridikens uppgift bland arkivhandlingarna.

🗃️🗳️🗄️