Rymdstyrelsen

26/06/2026

Europa svettas. En ovanligt kraftig värmebölja har dragit in över västra Europa och på flera håll i Frankrike, Spanien och södra Italien har temperaturerna stigit till nivåer som är ovanliga för säsongen.

Den här satellitbilden från Copernicus Sentinel-3 visar inte lufttemperaturen, utan temperaturen på markytan. Bilden togs sent på förmiddagen, lokal tid, onsdagen den 23 juni.

Färgerna visar hur varm själva marken var när satelliten passerade. Lila och djupröda områden visar yttemperaturer på upp till 55 grader, bland annat i centrala Spanien, västra Frankrike och norra Afrika. Ljusblå områden visar svalare markytor, till exempel i bergstrakter. Vita partier är moln.

Satelliten uppmätte marktemperaturer på 48 grader i Madrid, 44 grader i Rom och 46 grader i både Poitiers i Frankrike och Zaragoza i Spanien. I Tunis nådde marktemperaturen 49 grader.

Marktemperatur är inte samma sak som temperaturen i väderappen. Ytor som asfalt, sand, sten och betong lagrar värme och kan bli betydligt varmare än luften ovanför.

Sentinel-3 är ett europeiskt satellituppdrag inom EU:s jordobservationsprogram Copernicus. De två satelliterna mäter bland annat havsnivå, våghöjd, havs- och landtemperatur, is och vegetation. Ombord finns instrumentet SLSTR, som mäter temperatur över både land och hav. Det är sådana mätningar som gör det möjligt att följa värmestress, urbana värmeöar, torka och risker för skogsbränder.

Rymden ger oss alltså inte bara vackra bilder av jorden. Den ger oss också mätningar som hjälper oss att förstå hur värmeböljor utvecklas och hur de påverkar samhällen, natur och människor här nere på marken.

25/06/2026

Den europeiska rymdorgsnisationen ESA har tjugotre medlemsländer samt sju stöttande stater och Sverige har varit med hela vägen från starten 1975. Precis som i Eurovision är det inte bara EU länder som är representerade. Storbritannien, Schweiz och till och med Kanada är med på ett hörn.

Framförallt handlar det om att skapa möjligheter för projekt som är svåra att genomföra på egen hand, sånt som kräver både tid, pengar och anläggningar för tester och konstruktion. ESA har i princip varit över hela solsystemet genom olika rymdsonder, inom jordobservationsprogrammet Copernicus har man tagit fram satelliter som studerar jorden in i minsta detalj och om ni minns månprogrammet Artemis så ska ni veta att astronauterna inte hade överlevt om inte Europa byggt den del av kapseln som sköter allt från värme, vatten, syre och toalett.

För Sverige innebär medlemskapet att svenska forskare, universitet och företag kan delta i internationella rymdprojekt, samtidigt som Sverige får tillgång till den kunskap, teknik och de data som ESA:s uppdrag genererar. Som myndighet är det Rymdstyrelsen som representerar Sverige inom ESA och föreslår för regeringen hur era skattepengar ska förvaltas på bästa sätt.

I dagarna har vi varit på plats på ESA:s högkvarter i Paris för att höra det senaste om några av alla de spännande uppdrag som pågår just nu. Det kommande året når exempelvis BepiColombo Merkurius för att för första gången studera solsystemets minsta planet på nära håll. Sonden Hera kommer anlända till asteroiden Dimorphos för att lära oss hur vi kan skydda vår planet från asteroidhot, så att vi inte slutar som dinosaurierna. Även rymdtelekopet Plato kommer sändas upp i rymden i början av 2027, med sina 26 kameror ska teleskopet studera jordlika exoplaneter för att hitta en till beboelig planet där ute. På samtliga dessa uppdrag finns olika svenska bidrag i form av teknik eller vetenskapliga instrument.

Vi lovar att berätta så mycket som möjligt om BepiColombo, Hera, Plato och alla andra rymdprojekt som pågår eller ska inledas framöver. Inte bara för att det är fascinerande forskning, utan för att ni faktiskt är med och bidrar till att de kan genomföras.

23/06/2026

REXUS/BEXUS är ett svensktyskt studentprogram som Rymdstyrelsen driver tillsammans med den tyska rymdmyndigheten DLR, i samarbete med den europeiska rymdmyndigheten, ESA. Programmet ger universitetsstudenter från Europa möjlighet att utveckla egna vetenskapliga eller tekniska experiment och sedan skicka upp dem med sondraket eller stratosfärisk ballong från Esrange utanför Kiruna, som ägs och drivs av det statliga bolaget SSC Space.

Nu har ansökningsomgånen öppnat för nästa tillfälle senare i år och nästa år. Så hög tid att samla ihop dina bästa kompisar och bilda ett team som får åka till Kiruna och genomföra ett riktigt rymdprojekt.

Läs mer på bloggen idag: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2026/06/skicka-ut-ditt-studentexperiment-i-rymden/

17/06/2026

Den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir får en överraskning av Astronomisk ungdom.

16/06/2026

Rymdstyrelsen finansierar forskning som tar oss från jordens mest extrema miljöer till Mars frusna landskap. Med hjälp av ett karriärbidrag studerar Cynthia Sassenroth, postdoktor vid Göteborgs universitet , spåren av is, permafrost och vatten på Mars. Genom att jämföra satellitbilder från Mars med fältarbete i Arktis söker hon svar på hur planetens klimat har förändrats och om det en gång kan ha funnits miljöer där liv varit möjligt.

Forskningen är ett exempel på hur svenska rymdsatsningar bidrar till ny kunskap om både andra världar och vår egen planet.
Läs hela artikeln om hur jakten på Mars frusna historia börjar i jordens polarområden på Rymdbloggen idag:
http://rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2026/06/hon-kartlagger-mars-frusna-landskap/

15/06/2026

När Sverige vann VM premiären mot Tunisien natten mot måndag blev ett av målen först bortdömt för offside, men efter VAR granskning kunde målet godkännas. Sensorer i bollen visade att Alexander Isak hade nuddat bollen på vägen fram till Mattias Svanberg, vilket gjorde att offsidelinjen behövde ritas om. Plötsligt var det inte offside längre, utan mål.

Och här finns faktiskt en direkt, och kanske något oväntad, rymdkoppling.

NASA har i flera år studerat hur fotbollar rör sig i tyngdlöshet ombord på den internationella rymdstationen. Astronauter har hjälpt forskare att undersöka hur en bolls inre massa påverkar rotation, stabilitet och rörelse. Det är viktig kunskap när modern matchteknik byggs in i bollen. Detta har i sin tur hjälpt Adidas forma den boll som nu används under VM.

Sedan 2022 har Adidas haft elektronik i officiella matchbollar i stora turneringar. Sensorerna kan bland annat registrera hastighet, position och bollkontakt i realtid. Det hjälper domare och VAR teknik, men innebär också att massan i bollen förändras. För att förstå hur det påverkar bollens rörelse tar man bort gravitationen och snurrar bollen i tyngdlöshet ombord på rymdstationen för att helt enkelt se hur den beter sig, om den vobblar eller håller sig stilla i sin rotation. Samma sak studerar man när man bygger satelliter, rymdfarkoster och andra föremål som rör sig fritt i rymden.

NASA:s forskning handlar alltså inte bara om fotboll i första hand, utan om rörelse, rotation, aerodynamik och massfördelning, men samma kunskap kan få betydelse även på en fotbollsplan. I natt blev det väldigt konkret för Sverige. En liten touch från Alexander Isak, registrerad av modern bollteknik, gjorde att Mattias Svanbergs mål kunde godkännas. Rymdforskning kan dyka upp på de mest oväntade platser. Till och med i ett svenskt VM mål.

Nu är vi inte NASA, men vad vore NASA utan sina internationella samarbetspartners?

I den här videon förklarar den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir hur forskningen går till: https://youtu.be/g8zVn14wg38

11/06/2026

Prada och månlandningar kanske inte är den första kombination man väntar sig. Men när Axiom Space utvecklar nästa generation rymddräkter för NASA:s Artemisprogram är det just där ett av samarbetena finns.

Det handlar inte om att göra rymden mer fashionabel, även om tanken på Prada på månen förstås kittlar fantasin. Prada är också ett företag med lång erfarenhet av material, sömnad, passform, teknisk design och avancerad tillverkning. Precis den typen av kunskap behövs när en rymddräkt ska skydda en astronaut på månens yta och samtidigt vara möjlig att röra sig och arbeta i under många timmar.

Dräkten som Axiom Space utvecklar kallas AxEMU och är tänkt att användas vid framtida månvandringar inom Artemisprogrammet. År 2024 visade Axiom och Prada upp dräktens yttre lager, som ska stå emot bland annat extrema temperaturer, mikrometeoriter och den krävande miljön vid månens sydpol. Nu har samarbetet gått vidare till ett av de lager som finns allra närmast astronautens kropp.

Det nya plagget heter Liquid Cooling and Ventilation Garment, LCVG. Det fungerar ungefär som astronautens personliga kylsystem. När astronauter arbetar på månens yta bildas mycket kroppsvärme. Därför cirkulerar kallt vatten genom tunna slangar i plagget och leder bort värmen till dräktens livsuppehållande system. Systemet har dessutom en reservkrets om något skulle gå fel.

LCVG hjälper också till med ventilationen. Syre leds mot astronautens ansikte, medan koldioxid förs bort, renas och cirkuleras tillbaka. På så sätt är plagget inte bara en bekvämare innerdräkt, utan en viktig del av astronautens säkerhet.

När människor återvänder till månen behövs raketer, landare och kapslar. Men det behövs också kläder som fungerar som livsuppehållande teknik. Därför är samarbetet mellan Axiom Space och Prada mer logiskt än det först låter. På månen kan rätt passform, rätt material och rätt sömmar vara skillnaden mellan ett lyckat arbetspass och ett avbrutet uppdrag.

10/06/2026

NASA har nu presenterat besättningen för Artemis 3 och det blir en italienare som håller i spakarna.

Artemis 3 är planerat till 2027 och blir en generalrepetition inför Artemis 4, som enligt NASA:s plan ska bli den första bemannade landningen vid månens sydpol under Artemisprogrammet.

Artemis 3 kommer stanna i omloppsbana runt jorden men samtidigt pågå längre än Artemis 2. Målet är att testa så att Orionkapseln kan fungera tillsammans med de landare som ska transportera astronauter från månens omloppsbana och dess yta. Det handlar bland annat om att testa dockning, kommunikation, mjukvara, framdrivning och andra tekniska gränssnitt mellan flera olika farkoster.

Det är första gången en ESA-astronaut tilldelas ett Artemisuppdrag, vilket markerar Europas växande roll inom det stora månprogrammet som kan ses som ett Apollo 2.0.

Läs mer om Luca och Artemis 3 på Rymdbloggen:

När Artemis 3 sänds upp i omloppsbana 2027 får Europa en tydlig plats ombord. ESA-astronauten Luca Parmitano blir pilot på uppdraget och den första europeiska astronauten som tilldelas en plats i Artemisprogrammet.

08/06/2026

Den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse som kommer att svepa över delar av Europa. För den som befinner sig i Spanien väntar en ovanlig upplevelse när månen helt täcker solen och förvandlar dag till skymning under några minuter.

Förmörkelsen passerar över stora delar av landet och vidare över Balearerna. Det blir den första totala solförmörkelsen som syns från det spanska fastlandet sedan 1905 och den första som kunnat upplevas från Europas fastland sedan 2006.

Även här i Sverige kommer fenomenet att märkas. Skriv upp den 12 augusti i kalendern redan nu. I Luleå når förmörkelsen sitt maximum klockan 17.45, i Stockholm klockan 17.56 och i Göteborg klockan 18.01. Då är mellan 80 och 83 procent av solen täckt av månen beroende på var i landet du befinner dig. Det är tillräckligt för att ge solen ett tydligt "bett" när man tittar på den. Förmörkelsen pågår i nästan två timmar totalt och blir tydligt synlig över hela landet.

Men det är i Spanien som den verkliga showen äger rum. En total solförmörkelse uppstår när månen passerar exakt mellan jorden och solen. Då blockeras solljuset nästan helt och solens yttre atmosfär, koronan, blir synlig för blotta ögat. Det är ett av de mest spektakulära naturfenomen som går att uppleva.

Den europeiska rymdorganisationen ESA kommer att direktsända förmörkelsen från Spanien och ordna aktiviteter för allmänheten på plats. Förmörkelsen blir dessutom starten på en unik period för Spanien, som mellan 2026 och 2028 kommer att uppleva tre stora solförmörkelser.

Oavsett om du befinner dig på en strand i Spanien eller hemma i Sverige den 12 augusti kan det vara värt att avsätta några minuter för att rikta blicken mot himlen.

Kom bara ihåg att aldrig titta direkt mot solen utan godkända solförmörkelseglasögon. Vanliga solglasögon räcker inte som skydd.

04/06/2026

Långt under våra fötter, på nästan 3 000 kilometers djup, pågår märkliga saker. År 2010 bytte en del av jordens smälta järnhav plötsligt riktning. Nu försöker forskare lista ut varför.

Läs om detta på bloggen idag:

Långt under våra fötter, på nästan 3 000 kilometers djup, pågår märkliga saker. År 2010 bytte en del av jordens smälta järnhav plötsligt riktning. Nu försöker forskare lista ut varför.