Rymdstyrelsen

02/06/2026

Den 1 juni arrangerades två premiärvisningar av dokumentärfilmen “Uppdrag rymden – med Marcus Wandt” på Tekniska museet i Stockholm.

– Det är roligt att få berätta om min resa på det här sättet. Jag hoppas att filmen kan inspirera en ny generation att bli astronauter och att sikta mot stjärnorna, säger Marcus Wandt.

Läs mer om filmen på bloggen idag:

Den 1 juni arrangerades två premiärvisningar av dokumentärfilmen “Uppdrag rymden – med Marcus Wandt” på Tekniska museet i Stockholm. Genom personligt material och egen berättelse skildras en svensk rymdresa som syftar till att inspirera nästa generation.

01/06/2026

I dag fick vi på Rymdstyrelsen möjlighet att besöka Onsala rymdobservatorium, som drivs av Chalmers tekniska högskola, tillsammans med representanter från den europeiska rymdorgsnisationen ESA samt science centers från flera olika håll i världen.

Besöket gav en inblick i hur rymdteknik används för att förstå något som ligger betydligt närmare än avlägsna galaxer, nämligen vår egen planet.

På Onsalahalvön i Kungsbacka kommun utanför Göteborg finns två teleskop som inte främst används för att studera stjärnor eller galaxer. I stället hjälper de forskare att i precision mäta jorden.

Tvillingteleskopen arbetar med en teknik som kallas VLBI, Very Long Baseline Interferometry. Genom att samtidigt observera radiosignaler från avlägsna kvasarer, supermassiva svarta hål i mitten av stora galaxer, tillsammans med teleskop på andra platser i världen kan forskarna mäta avstånd på jorden med extrem precision.

Resultaten används bland annat för att följa hur jordens kontinenter rör sig, hur snabbt jorden roterar och hur vår planets position förändras i rymden. Mätningar från Onsala visar exempelvis att den eurasiska och nordamerikanska kontinentalplattan fortsätter att röra sig bort från varandra med omkring 16,5 millimeter per år.

Det som gör teleskopen speciella är att de arbetar tillsammans. Medan det ena observerar kan det andra redan rikta in sig mot nästa objekt på himlen. På så sätt kan observationerna göras nästan utan avbrott, vilket ger ännu noggrannare mätningar.

Runt teleskopen finns också annan utrustning som hjälper forskarna att förstå hur jorden förändras. Instrument mäter bland annat landhöjningen efter den senaste istiden, förändringar i havsnivån, variationer i jordens tyngdkraft och mängden vattenånga i atmosfären.

Genom att kombinera signaler från några av universums mest avlägsna objekt med avancerade mätinstrument på marken bidrar Onsala rymdobservatorium till vår kunskap om vår planet som ständigt är i rörelse under våra fötter.

Det tycker i alla fall vi är rätt fascinerande.

Chalmers University of Technology

01/06/2026

Den 31 maj sköts forskningsraketen SubOrbital Express-5 upp från Esrange Space Center, Sveriges rymdbas utanför Kiruna som ägs och drivs av SSC Space. Raketen nådde 260 kilometers höjd och gav tolv experiment från nio länder mer än s*x minuter i mikrogravitation.

Ombord fanns bland annat forskning om fysikaliska, biologiska och medicinska processer, som alla testades under förhållanden som inte är möjliga att återskapa på jorden. Raketflygningen möjliggjorde forskning som ska bidra till förbättrade cancermodeller, kunskap om astronauters hälsa och utveckling av nya lättviktsmaterial, resultat som kan leda till nya medicinska och industriella genombrott. Detta skriver SSC Space i ett pressmeddelande.

Forskningsraketer som denna ger forskare möjlighet att testa idéer under förhållanden som inte kan återskapas på jorden. Resultaten kan på sikt bidra till både medicinska framsteg, nya material för industrin och teknik för framtida rymdutforskning.

SubOrbital Express-5 är den sjuttonde raketen i programmet som sänts upp från Esrange sedan 1987. Europeiska rymdorganisationen, ESA, är programmets största kund och finansierar flera av experimenten ombord.

29/05/2026

28/05/2026

NASA har nu presenterat sina mest detaljerade planer hittills för hur en permanent månbas ska byggas vid månens sydpol.

Och redan i höst väntas de första konkreta stegen tas. Bara under 2026 planerar NASA tre större uppsändningar kopplade till Moon Base-programmet där nya månlandare, vetenskapliga instrument och tekniska demonstrationer ska börja testa hur framtidens månbas faktiskt kan fungera i praktiken.

Under de närmaste två till tre åren vill NASA sedan skicka fler robotar, drönare och nya månfordon till området för att förbereda framtida astronautuppdrag. Ett av fordonen är LTV, Lunar Terrain Vehicle, som ska fungera ungefär som framtidens månbil och kunna transportera astronauter, utrustning och last över långa avstånd på månens yta.

Runt 2028 väntas de första astronauterna återvända till månens yta inom Artemisprogrammet. Samtidigt ska de första större LTV-fordonen börja användas och MoonFall, ett uppdrag med fyra autonoma drönare, kartlägga svårtillgängliga områden nära sydpolen. NASA vill också testa nya energisystem, kommunikation och de första boendemodulerna som på sikt ska göra längre vistelser på månen möjliga.

Om planerna håller hoppas NASA att de första halvpermanenta systemen för boende, energi och logistik ska börja ta form redan kring 2030.

Målet är att steg för steg bygga upp en fungerande verksamhet på månen där människor och robotar arbetar tillsammans under längre perioder.

ESA är också en viktig del av Artemisprogrammet och ansvarar bland annat för servicemodulen till Orion, den del av rymdfarkosten som står för framdrivning, el och livsuppehållande system under färden.

På längre sikt hoppas NASA att månbasen ska fungera som en testplats inför framtida bemannade resor till Mars.

Läs en längre genomgång över hela månbassatsningen på rymdbloggen idag: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2026/05/nasa-visar-planerna-for-framtidens-manbas/

26/05/2026

Det har nu gått lite drygt tre månader sedan Jessica Meir anlände till den internationella rymdstationen som befälhavare för Crew-12. Sedan dockningen i februari har dagarna varit fyllda av forskning, underhållsarbete och tekniska tester. Under Expedition 74 arbetar besättningen med experiment som ska hjälpa forskare att förstå hur människokroppen påverkas av längre vistelser i rymden, men också bidra till ny kunskap om sjukdomar och behandlingar här på jorden.

På bloggen idag sammanfattar vi Jessicas senaste hundra dagar i rymden:

Hur påverkas människokroppen av att leva länge i rymden? Det är en av frågorna som astronauten Jessica Meir arbetar med under sitt pågående uppdrag på den internationella rymdstationen. Under Expedition 74 genomför Crew-12 experiment om bland annat hjärtat, skelettet och cellers beteende i...

23/05/2026

Den 22 maj genomförde SpaceX det tolfte stora testet av raketsystemet Starship från Starbase i Texas. Flygningen var också den första med den nya versionen “V3”, där både bärraketen Super Heavy och själva rymdfarkosten byggts om för att bli kraftfullare, lättare och enklare att återanvända.

Under den cirka 66 minuter långa flygningen lyckades Starship bland annat släppa ut testsatelliter i rymden, överleva återinträdet genom atmosfären och genomföra en planerad landning i Indiska oceanen. En av farkostens s*x motorer stängdes av under färden, men testet beskrivs ändå som ett tydligt steg framåt för programmet.

Starship spelar också en viktig roll i NASA:s Artemisprogram, som ska ta människor tillbaka till månen. Tanken är att astronauterna ska färdas till månens omloppsbana i rymdfarkosten Orion, medan en specialversion av Starship fungerar som månlandare. Där ska astronauterna kunna gå ombord, ta sig ner till månens yta och senare lyfta tillbaka upp till omloppsbana igen. För att det ska fungera krävs bland annat dockning mellan farkoster i rymden och tankning i omloppsbana, vilket kommer testas under Artemis 3

Återanvändbarheten är lite av grejen med Starship. Målet är att kunna använda både raketen och rymdfarkosten många gånger, ungefär som flygplan. Om det lyckas kan det göra framtida rymdfärder både billigare och vanligare än idag

21/05/2026

Direktsändningen under torsdagen - aktivera dig tillsammans med astronauten Marcus Wandt!

Under våren har flera tusen elever i Norden kombinerat fysisk träning med lärande. Under torsdagen går projektet ”Run Together With Astronauts 2026” i mål med en final i Linköping. På friidrottsarenan Campus Valla kommer eleverna och astronauten Marcus Wandt springa tillsammans. Evenemanget kommer direktsändas så att elever i övriga Sverige och Norden kan aktivera sig samtidigt.

09:45 Sändningen börjar

09:49 Uppvärmning

10:00 Loppet börjar

10:30 Målgång

Run Together With Astronauts är ett pilotprojekt på initiativ av ESERO Sverige, som en del av den europeiska rymdorganisationen ESA:s skolprojekt Mission X.

Följ med Marcus och de andra här:
youtube.com/live/HeILIRch27w?feature=share
ESERO Sverige Linköping Hockey Club Linköpings kommun ESA - European Space Agency

18/05/2026

Solen är livsviktig för oss här på jorden, men den är också långt ifrån lugn. Från vår stjärna strömmar ständigt partiklar och magnetiska fält ut i rymden i det som kallas solvinden. När kraftiga solstormar träffar jorden kan de störa satelliter, navigation, radiokommunikation och i värsta fall även elnät på marken. Samtidigt är det samma processer som kan få himlen att explodera i norrsken.

Nu ska det europeisk kinesiska rymduppdraget Smile hjälpa forskarna att förstå samspelet mellan solen och jorden bättre än någonsin tidigare. Smile väntas sändas upp den 19 maj klockan 05.52 svensk tid med en europeisk Vega-C raket från Europas rymdbas i Franska Guyana.

Smile, som står för Solar wind Magnetosphere Ionosphere Link Explorer, kommer att studera jordens magnetfält från ett helt nytt perspektiv. Med hjälp av avancerade UV och röntgenkameror ska farkosten för första gången kunna observera stora delar av den osynliga “magnetiska bubbla” som skyddar jorden mot solvinden.

Forskarna hoppas bland annat få svar på tre stora frågor: Vad händer egentligen när solvinden kolliderar med jordens magnetfält? Vad orsakar de magnetiska störningar som kan skapa kraftiga norrsken och påverka teknik både i rymden och på marken? Och hur kan vi bli bättre på att förutse farliga geomagnetiska stormar innan de når jorden?

I dag kan vissa solstormar bara förutsägas ungefär en timme i förväg. Smile ska bidra till modeller som på sikt kan ge flera dagars förvarning. Det skulle kunna göra stor skillnad för allt från satelliter och astronauter till flygtrafik och elförsörjning.

Smile kommer också hjälpa forskare att förstå processer som sker långt ute i universum. Samma typ av magnetiska processer som Smile studerar kring jorden tros nämligen också spela en viktig roll nära solen och runt andra planeter och stjärnor.

11/05/2026

I norra Finland, långt ovanför polcirkeln, planeras nu något som nästan låter hämtat ur science fiction. I Sodankylä vill den europeiska rymdorganisationen ESA tillsammans med det finska meteorologiska institutet bygga upp en avancerad “supersite” för jordobservation.

Här ska forskare och företag kunna testa ny teknik för att bättre förstå hur Arktis förändras. Området omges av enorma barrskogar som är en del av världens största landbaserade ekosystem, den boreala skogen som sträcker sig över bland annat Kanada, Skandinavien och Ryssland.

Tanken är att kombinera mätningar från marken, luften och rymden. På plats ska nya sensorer installeras som kan mäta allt från växthusgaser till hur mark och vegetation reagerar på klimatförändringar. Dessutom planeras ett fjärrstyrt luftskepp som kan flyga i upp till tolv timmar åt gången och skapa detaljerade 3D-kartor över skog och vegetation.

För forskarna blir området ett slags laboratorium för att jämföra satellitdata med verkliga mätningar på marken. Det gör det möjligt att förbättra informationen från framtida satelliter och skapa mer träffsäkra kartor och modeller av Arktis.

Och behovet är stort. Arktis värms upp snabbare än många andra delar av jorden, samtidigt som regionen är enorm och glest befolkad. Därför spelar jordobservationssatelliter en avgörande roll för att hålla koll på förändringar i klimat, skogar, vatten och atmosfär.

Projektet ska också ge finska företag möjlighet att utveckla och testa ny miljöteknik kopplad till rymdsektorn. Målet är att skapa nya tjänster och innovationer som kan användas både i Arktis och på andra platser i världen.

Bakom satsningen finns bland annat ESA:s FutureEO-program, som arbetar med framtidens jordobservation och nya sätt att använda data från rymden.